Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Semlor kommer i allt fler varianter. Eva Ossiansson lyfter fram Kungälvssemlan som hämtat inspiration från den klassiska Baddaren.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ur led är ”temlan”

Vi äter cirka 40-45 miljoner semlor per år och sisådär fyra till fem semlor per person och år i Sverige. Semlor är som ni förstår ingen bagatell utan ”big business”.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

På rasterna brukade vi under skoltiden smita bort till konditoriet som hette Svarta Katten. Vi köpte en halv barkis och under vissa delar av året åt vi deras goda semlor. Mandelmassan var grön av pistagemandel och locket var bestrött med pärlsocker. Det var säkert en hädelse om man får tro en riktig semlas kriterier enligt Svenska Semleakademin (jo, det finns faktiskt en sådan). Men det brydde vi oss inte om. De var de godaste semlorna och de enda tänkbara.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det fanns förstås inte så många varianter på den tiden och de gick inte att köpa varsomhelst och närsomhelst. Annat är det idag. Redan före jul började de dyka upp till försäljning. Galet tyckte vissa. Äntligen tyckte andra. Just tidpunkten för när det anses lämpligt eller ens tillåtet att sälja och avnjuta semlor har kommit att förflyttas i takt med att allt fler vill associera sig med de värden och möjligheter som en semla kan bidra till. På 1950-talet var det andra bullar som gällde och en konditor i Malmö fick böta för att ha börjat sälja semlor för tidigt. Det var på 60-talet olagligt att sälja semlor före fettisdagen.

Äter 40-45 miljoner semlor

En bulle med mandelmassa och grädde är i sig inte så märkvärdigt kan det tyckas. Ändå äter vi dem med besked. Den svenske kungen Adolf Fredrik dog 1771 efter att ha konsumerat alltför många semlor serverade i varm mjölk, så kallad hetvägg, vid sidan om en stadig måltid bestående av ostron, hummer och surkål. Det var uppenbarligen ingen bra kombination.

Vi äter cirka 40-45 miljoner semlor per år och sisådär fyra till fem semlor per person och år i Sverige. Semlor är som ni förstår ingen bagatell utan ”big business”. Tillgängligheten har också ökat och vi kan få tag på dem nästan när- och varsomhelst. Om semlor kommer i många varianter så blir de dessutom än mer intressanta. Semlor är med andra ord ett rätt formbart fenomen som kan bidra till att visa på vilka vi vill vara och hur vi vill bli uppfattade när vi konsumerar dem.

Semlorna skapar nya möjligheter för näringsidkarna som vill bidra med unika varianter som profilerar just deras verksamhet eller som bidrar till att förstärka kunderna som individer, vilket givetvis leder till att de säljer mer. Vilken form av semla som vi väljer att äta säger något om vår livsstil och vårt eget personliga varumärke. Varumärken och olika sorters varor speglar vad vi värdesätter i våra liv och om de får ett högt symboliskt värde kan de få en kultstatus menar forskaren Holt (2018) och semlor kan i det sammanhanget få ett nytt och intressant värde som kan bli ett eget varumärke i sig.

Många vill sola sig

Således är det många som vill sola sig i glansen av semlan och skapa sin unika variant på semlan såsom ”semmelwrap”, mufflan (muffins och semla), ”prinsessemla” eller den nya Kungälvssemlan, ”baddarsemlan” som vill kombinera ihop två olika sorters symboliska värden till en ny enhet. Om människor går man ur huse för att köpa baddare som består av kex med nougat, skum som doppas i choklad borde lite mandelmassa och epitetet semla göra susen.

Eftersom vi dessutom har fått en mångfald av kosthållningsprinciper kan dessa också skapa nya möjliga semlor där det mesta som utgör grunden i en vanlig semla kan bytas ut till nya fyllningar, gräddvarianter eller bullar såsom vegansemla, laktos- och/eller glutenfri semla. Och om vi vill äta riktigt många semlor kan vi numera äta minisemlor. En 5:2 semla torde däremot innebära att du låter bli semlorna under två dagar och äter semlor de övriga fem dagarna. Och fettisdagen måste väl rimligen betyda att det är ”tillåtet” att utveckla lite rondör fram till dess. En ”temla” kan dessutom ätas året runt om man får tro Ture Sventon.