Tungt börsår för Göteborgsjättar

Bortsett från det inledande tappet i januari har utvecklingen på börsen mestadels pekat i en riktning, nämligen att 2018 skulle komma att förlänga Stockholmsbörsens uppgångssvit inledd 2012.

Men till slut kom oron för handelskrig, tecken på konjunkturavmattning, räntehöjningar i USA och en totallåsning i det brittiska parlamentet, för att nämna några faktorer, att sätta punkt för handelsfesten.

Röd oktober

Sedan oktober har marknadsplatser världen över uppvisat blodröda siffror och för svensk del föll det breda OMXS-index med över 14 procent under det fjärde kvartalet. När helåret summeras ligger den siffran på minus 7,7 procent.

De senaste åren har den västsvenska industrin gått för högvarv, och 2018 var inget undantag. Lastbilsjätten AB Volvo redovisade fortsatta rekordsiffror under årets tredje kvartal medan kullagertillverkaren SKF nådde nya lönsamhetsnivåer.

– Skälen bakom verkstadsindustrins jättestarka period är två; den goda konjunkturen och den svaga kronan. Verkstadssektorn är de senaste tre årens riktigare vinnare, säger Peter Malmqvist, chefsanalytiker på Aktiespararna.

Konjunkturoro sänkte Volvo

Trots raden av urstarka nyckeltal handlades verkstadsjättarna ned med 24–26 procent på Stockholmsbörsen under fjolåret. En sådan kursutveckling såg även skruv- och mutterbolaget Bulten (-28%) och säkerhetskoncernen Gunnebo (-33%).

Enligt Malmqvist förklaras det delvis av en oro kopplat till handelskriget samt den amerikanska centralbankens räntepolitik.

– De införda tullarna riskerar att vara som sand i det internationella konjunkturmaskineriet och även om inte åtgärderna direkt slår mot EU och Sverige är den exportberoende verkstadsindustrin den mest utsatta, säger Malmqvist och fortsätter:

– Oron för vad de amerikanska räntehöjningarna innebär för USA:s ekonomi spelar också in. En svagare amerikansk marknad skulle drabba försäljningen för bolag som Volvo.

Stadigt för västsvenska fastighetsbolag

Medan bostadsmarknaden fortsatte att gunga visade fastighetsbolagen i väst på uthållighet. Castellums aktie steg under året från 136 till 163 kronor, en utveckling uppåt om närmare 18 procent. Även fastighetsbolagen Balder och Wallenstam pekade uppåt med dryga 14, respektive 4 procent.

– Eftersom de här bolagen har en stor andel redan befintliga fastigheter är riskerna betydligt lägre än hos exempelvis bostadrättsutvecklare som försöker få folk att teckna kontrakt för nybyggen som är färdigställda först om ett par år, säger Malmqvist.

Bland företagen i den spretiga hälsovårdssektorn fortsatte medicinteknikbolaget Getinge att sticka ut och en redan pressad aktiekurs föll ytterligare. Vid utgången av 2018 hade aktien djupdykt 33 procent.

Skadeståndskrav, ledningsförändringar och en svagare lönsamhetsmarginal var några av ägaren Carl Bennets förklaringar till Getinges sviktande rörelseresultat i det tredje kvartalet.

Sektorns absoluta bjässe, svensk-brittiska Astra Zeneca redovisade inte något uppsving i resultatet under fjolåret. Men tillväxten i produktförsäljningen under tredje kvartalet var tillräcklig för att sudda ut tidigare domedagsstämplar och aktien kunde på helårsbasis räknas upp 19 procent.

Klädkedjor dök djupast

Värst börsutveckling bland de större Göteborgsbolagen återfanns i klädkedjorna Kappahl och MQ. Sommarens hetta och allt tuffare konkurrens från e-handeln tvingade ner bolagens resultat ytterligare. Både Kappahl och MQ:s aktie föll 62 procent under förra året.

– Vi har sett en avmattning i detaljhandeln rent generellt, vilket följer på ett minskat låntagande på grund av allt osäkrare fastighetsvärderingar, säger Malmqvist.

TEXT

Robin Rasper

robin.rasper@gp.se