Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Lena Micko, ordförande för Sveriges kommuner och landsting (till vänster). Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tuff ekonomi ska räddas med nytänk

Fler unga och äldre i befolkningen sätter press på landets kommuner och landsting. Stora gap väntar i ekonomin, varnar organisationen SKL.

- Det kommer att behövas fler medarbetare på många ställen. Men det är inte svaret på alla frågor, eftersom det finns behov av en smartare välfärd, säger Lena Micko, ordförande för SKL, som är på kollisionskurs med regeringen om hur statsbidragen fördelas.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ett växande gap mellan kostnader och skatter och andra intäkter väntar om inga åtgärder vidtas. 59 miljarder kommer gapet att uppgå till 2021, slår Sveriges kommuner och landsting (SKL) fast i en ny rapport.

Framför allt är det landstingen som har det tufft, och det är en ökande konsumtion av sjukvård som ligger bakom.

- Det handlar om både läkemedel och rena vårdtjänster. Och man har under lång tid haft tufft med omställningar. Digitaliseringen ökar, men det finns mer att göra, säger Lena Micko.

Annan prognos

Det ställs samtidigt ökade krav på andra delar av välfärden, då andelen unga och äldre ökar mer än andelen av befolkningen i arbetsför ålder.

SKL:s prognos ligger helt i linje med den bild regeringen har, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

- Det är väl känt att vi går in i ett demografiskt läge som kommer att vara lite tuffare. Kommuner och landsting måste få ekonomiska förutsättningar att klara sina uppdrag. Vi ser behov av att höja de generella statsbidragen med minst 20 miljarder under nästa mandatperiod, säger hon.

SKL gör samtidigt en mindre optimistisk analys än regeringen över hur lång tid det tar innan personer som är nyanlända i Sverige får jobb.

- Det kan vi se utifrån erfarenheter runt om i kommuner och landsting, säger Lena Micko.

Hon utesluter inte att en del kommuner och landsting behöver höja skatten.

- Det är en faktor bland andra. Men jag tror inte att det generellt kommer att bli så.

Vill ha frihet

SKL:s stora käpphäst är i stället färre riktade statsbidrag. När regeringen skickar pengar till kommuner och landsting vill den gärna öronmärka dem, så att till exempel bidrag till mer skolpersonal faktiskt också leder till mer skolpersonal.

Det gillar inte SKL. Ibland är investeringar i ny teknik och digitalisering bättre på lång sikt än ökad personaltäthet här och nu, anser organisationen. Ett exempel är äldrevården, där kommuner fått riktade bidrag till att anställa mer personal och fått avbryta investeringar i robotar och larm.

- Vi behöver ha mer av generella statsbidrag som tar hänsyn till olika förutsättningar i olika delar av landet, säger Micko.

Finansministern håller med om att riktade statsbidrag inte är oproblematiskt.

- Men ibland vill man från regeringen kunna styra inriktningen. Här har ju regeringen och riksdagen och SKL ibland lite motsidiga intressen. Det vi har försökt jobba med är att göra de riktade statsbidragen enklare, säger Magdalena Andersson.