Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    ”The Matrix håller på att byggas”

    Per Olof Arnäs forskar kring digitalisering inom logistik och transport på Chalmers.

    Hur ser du på framtidens transporter?

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    – Runt omkring oss håller The Matrix på att byggas. Allt som vi ser, fysiskt och analogt kommer att bli detekterbart och få digitala identiteter. Man pratar om Internet of Things.

    Hur menar du?

    – En brödrost, till exempel, får ett IP-nummer. På internet kollar man hur brödrosten mår. Digitaliseringen sker på många håll, 3D-skrivare är ett av flera exempel på detta. Vi har redan digitaliserat musiken och filmen och nu tar vi ytterligare ett steg. I framtiden kanske vi kommer att köpa ritningen och materialet och själva producera exempelvis en sko. Det kan komma att förändra globala varuflöden. En annan trend är att cyborgen – en människa som har uppgraderats med hjälp av teknologi – redan finns här.

    Tänker du på Google-glasögonen?

    – Ja, det är inte science fiction längre. Det är det tydligaste exemplet på ’augmented reality’, förstärkt verklighet. Med Google-glasögonen får du upp en display i ditt synfält. Med ansiktsigenkänning skulle du kunna se vad personerna som kommer mot dig på gatan heter, deras facebook-flöde svävar i luften bredvid. Nu betatestas glasögonen och kommer att finnas i handeln om något år.

    Hur påverkar det här transporter?

    – Transporter är något som är väldigt fysiskt och analogt. Det är gods som flyttas och fordon som rör sig. I transportsystemet kan man säga att det finns fyra digitaliseringsfronter: affärsprocesserna, fordonet, godset och infrastrukturen. Digitaliseringen har redan gått ganska långt. Det stora problemet är att koppla ihop systemen.

    Ge ett exempel.

    – Säg att det kommer en lastbil från Sydeuropa. I Kållered börjar bilen prata med Göteborg, kanske via en stolpe vid vägkanten eller via internet. Lastbilen säger ’Hej, här kommer jag. Min bil är fulllastad och jag är på väg till Volvo. Chauffören har bälte och är nykter och vi har dragit lite bränsle’. Göteborg svarar: ’Välkommen. Du får köra i bussfilen’. Sedan guidas fordonet den snabbaste vägen till Volvo.

    Vad är det bra för?

    – Den här typen av visioner – där fordon och infrastruktur pratar med varandra och som ger avancerad information under kort tid – ger flera fördelar. Göteborgs stad kan premiera effektiva fordon, vilket leder till att antalet fordon på vägarna sänks och att utsläppen minskar. Åkerierna tjänar tid. Och det behöver naturligtvis inte handla om en stad, utan kan lika gärna vara en hamn eller en järnvägsterminal.

    Men kan det inte bli integritetskränkande för chauffören?

    – Hans åkeri har redan i dag information om hur han har kört. Men man får inte göra vad som helst. Datainspektionen har gjort nedslag till exempel när företag kollat om personalen maskat.

    Vem driver utvecklingen när de gäller transporter?

    – Företagen vill ju utveckla sin egen lönsamhet, så standardiseringsinitiativ där man måste gå ihop tar lång tid. Containeriseringen – som vi i dag tycker är självklar– är ett exempel på ett standardiseringsinitiativ som fullständigt har förändrat världsekonomin. Fartyg ska kunna lasta containrarna, hamnar ska ta hand om dem liksom järnvägsvagnar och lastbilar. Tack vare containeriseringen kan till exempel en ­Iphone byggas i Kina och fraktas hit på ett ekonomiskt vis. Jag vet inte om det skulle gå att genomföra en så stor förändring i dag.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.