"Systembiologi har hög internationell profil"

Jens Nielsen står bakom mer än 50 olika patent. Just nu är han dessutom Chalmers mest uppmärksammade forskare. Med hjälp av matematik och stora mängder data försöker han upptäcka cancertumörer och skapa nya läkemedel. Kommer han att lyckas?

ANNONS
|

Du är Chalmers mest citerade forskare. Ditt namn har nämnts över 40 000 gånger och din forskning har snappats upp över stora delar av världen. Vad tror du att det beror på? – Jag arbetar med systembiologi. Det är ett område som har hög internationell profil just nu. Varför då? – Systembiologi kan vara väldigt många olika saker. Det kan vara produktion av förnyelsebar energi, men det kan också handla om att undersöka mänskliga sjukdomar. Kroppen är väldigt komplex. Det finns tusentals olika celler och i min forskargrupp använder vi oss av stora mängder data för att kartlägga hur cancerceller ser ut. Vi har till exempel gjort en njurcancerstudie där vi analyserat patienternas blod och urin. Både friska och njurcancersjuka deltog. Bland de friska patienterna såg vi att några hade icke-aktiva tumörer. Tumörerna fanns där, men patienterna hade inte känt av några symptom än. De upptäcktes alltså i ett väldigt tidigt stadium. Kan samma metod användas för att upptäcka andra cancerformer? – Ja, i framtiden kanske man kommer att kunna undersöka om det finns bröst- eller njurcancertumörer vid den årliga rutinkontrollen. Det är alltså tänkt att vi ska få veta att vi är sjuka långt innan vi själva känner av att vi är sjuka? – Ja. Tidiga diagnoser och tidig behandling har varit en trend i samhället ett tag nu. Det förbättrar så klart livskvaliteten för patienten, men det innebär också en kostnadsbesparing för samhället om tumören upptäcks i tid. Är det svårt att jobba med stora datamängder? – Det beror på. Inom meteorologin jobbar man med ännu större datamängder, men när man har stora mängder material kan det vara svårt att sålla och veta vad man letar efter. Korea och Kina har också forskningsprojekt där man jobbar som vi, även USA och Danmark. Hur många är ni i ditt forskarlag? – Vi är ungefär 60 personer, men vi jobbar inom lite olika områden samtidigt. Vi jobbar också med bioteknik, att ta fram lösningar som kan reducera koldioxidutsläpp. Med hjälp av alternativa bränslen, till exempel. Oljepriset ökar och det behövs andra lösningar. Vi räknar med att vi har en kommersiell produkt färdig inom två till tre år. Hur långt har ni kommit när det gäller cancerstudierna? – Vi räknar med att ha utvecklat en färdig metod till nästa år eller året därpå. Intresset är väldigt stort, även från läkemedelsindustrin. 2008 lämnade du Danmark och flyttade till Sverige. Varför gjorde du det? – Jag kom till Chalmers för att starta ett nytt forskarlag. Jag upplever att forskningen är en större del av samhället i Sverige än i Danmark. Det kanske är Nobeleffekten. Nobelpriset drar mycket uppmärksamhet hit. Sverige har också flera stora företag som är beroende av forskning, att jämföra med Danmark som har en stor livsmedelsindustri som är mindre forskningsintensiv. Varför blev du forskare? – Jag är ingenjör i botten och hade tänkt börja jobba inom industrin efter examen, men en lärare tyckte att jag skulle prova ett akademiskt spår. Jag har dock alltid haft olika samarbeten med industrin under tiden så att det finns en relevans och verklighetsförankring i det jag gör. Industrin kanske har ett problem med något och då kan vi jobba med det under en längre tid. Det har varit väldigt stimulerande. Vad hoppas du på? – Att våra innovationer och upptäckter kommer samhället till nytta. Jag hoppas också att vi kan använda datan för att identifiera bakterier och annat som kan fungera som läkemedel. Är det teoretiskt möjligt – Absolut.

ANNONS

Profilen: Jens Nielsen Bor: Göteborg. Lämnade Danmark 2008. Gör: professor på avdelningen för systembiologi vid Chalmers tekniska högskola. Han leder en forskargrupp på över 60 personer. Antal patent: Ett 50-tal. Antal publicerade forskningsartiklar: över 550.

ANNONS