Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif under en presskonferens på Rosenbad med Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) 2016. Mötet var ett resultat av de slopade sanktionerna mot Iran. Arkivbild.
Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif under en presskonferens på Rosenbad med Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) 2016. Mötet var ett resultat av de slopade sanktionerna mot Iran. Arkivbild.

Sverige dubblar exporten till Iran

Många svenska exportföretag har återupptagit sina verksamheter i Iran sedan sanktionerna från USA och EU lättades i och med kärnenergiavtalet från 2016. Samtidigt finns en oro för att USA kommer att dra sig ur avtalet.

ANNONS
|

Mellan januari och november förra året dubblades den svenska exporten jämfört med 2016 och landade på totalt strax över 3,8 miljarder kronor.

- Det här återspeglar att det går att göra affärer med Iran, även om det finns svårigheter, säger Victor Carstenius, landanalytiker för Iran på Exportkreditnämnden (EKN).

EKN är en myndighet som täcker betalningsrisken för banker och företag som sysslar med exportaffärer. Det ljusnande läget har fått EKN att uppgradera Iran på myndighetens risklandsklassificering, från 6 till 5 på en skala mellan 0-7, där 0 är den säkraste klassificeringen.

ANNONS

Finns orosmoln

Samtidigt finns det orosmoln på den svensk-iranska exporthimlen. USA förlängde visserligen kärnenergiavtalet i januari med 120 dagar, men Trump-administrationen är i grunden negativ till avtalet och presidenten har aviserat att man inte tänker fortsätta förlänga det framöver.

- Det mest negativa scenariot skulle vara om USA hoppar av avtalet och sanktionerna återgår till att se ut som de gjorde mellan 2012 och 2016. Då blir det på nytt svårt att genomföra exportaffärer.

Försiktigt optimistisk

Den svenska exporten till Iran sjönk dramatiskt när USA och EU införde hårdare sanktioner. Från att ha legat på nästan 6,7 miljarder kronor 2011 landade samma siffra året efter på knappt 1 miljard. Victor Carstenius vill inte spekulera för mycket i hur USA kommer att agera framöver. Han är dock försiktigt optimistisk.

- Vårt huvudscenario är att USA utökar sanktionerna, men att de stannar i avtalet så att de grundläggande sanktionslättnaderna ligger kvar.

ANNONS
TT

Fakta: Kärnenergiavtalet

Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen slöts efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.

Enligt avtalet minskas Irans centrifuger för anrikning av uran med två tredjedelar. Dessutom öppnar Iran dörrarna till sina kärnteknikanläggningar, inklusive militära, för FN-inspektörer.

FN:s tidigare sanktioner återupprättas inom 65 dagar om avtalet bryts. FN:s vapenembargo finns kvar under fem år efter att avtalet skrevs på.

Sanktioner mot iranska köp av robotteknik ska inte upphävas förrän efter åtta år. I utbyte mot detta hävs de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran.

ANNONS