Riksbankschef Stefan Ingves.
Riksbankschef Stefan Ingves.

Stefan Ingves – schaman med rätt att höja

Varje ord, varje kommatecken vägs på guldvåg. När räntebeskeden ska kommuniceras får inget gå fel, alla ska förstå, inget misstolkas.

ANNONS
|

Mannen som i mångt och mycket bestämmer våra bolåneräntor har precis, tillsammans med sina kollegor i riksbanksledningen, beslutat att för första gången sedan 2011 höja styrräntan. Men att få Stefan Ingves att lätta på förlåten och berätta lite mer om hur de tänkte, vad som skulle kunna få honom att besluta sig för att höja räntan en gång till, eller andra tankar runt själva beslutet, det är inte enkelt.

Tränar för scenen

Och han är väldrillad – en konstpaus på fel ställe kan få räntemarknaden att hacka till.

TT: Tränar du på det?

ANNONS

- Ja, annars skulle det inte gå, säger Ingves.

Och alla ska helst förstå, från räntenörden till moster Agda.

- Jag måste skapa den berättelsen så att den verkar rimlig och övertygande.

Testade i smyg

Att exempelvis få människor att förstå hur man kan ha minusränta, har inte varit det lättaste. Men inte ens nu, fyra år efter det att Riksbanken och Sverige gav sig in på den outforskade minusvägen, vill Stefan Ingves tillstå att han kände minsta tvivel inför att sänka styrräntan under noll.

- Vi hade testat lite i smyg, säger han och påminner om att räntan delvis (inlåningsräntan) låg under noll strax efter att finanskrisen slog till 2008/2009.

ANNONS

- Det gjorde vi medvetet för att testa. Men vi var aldrig oroliga för att det inte skulle fungera. Vi var väl förberedda, fortsätter han.

Slutar illa

Ett annat outforskat testområde är Riksbankens gigantiska köp av statsobligationer, för 350 miljarder, eller nästan hälften av Sveriges statsskuld – en åtgärd som syftar till att öka pengaflödet i ekonomin och därmed bli en förstärkning till räntesänkningarna.

I princip, rent tekniskt, och även om det absolut inte är aktuellt, kan Riksbanken köpa upp hela statsskulden och därigenom fresta politikerna att låna än mer.

- Ja, men det vet man hur det slutar rent historiskt, då blir det inflation, säger Ingves.

Inga tricks

Riksbanken har de senaste åren fått häftig kritik för att ha legat kvar med minusräntan, trots att svensk ekonomi gått för högtryck – att Ingves och hans kollegor stirrat sig för blinda på enbart inflationen när räntan ska bestämmas. Andra centralbanker har exempelvis arbetslöshet eller andra konjunkturmått som komplement. Men att ändra på det ser han inte som särskilt önskvärt – någon sådan hemlig ratt eller trolleritricks finns inte för att hitta rätt, menar han.

ANNONS

- Det tror jag är svårt, det är så mycket osäkerhet kring det här, säger han och anser att andra länder som har bredare mätinstrument inte skiljer sig särskilt mycket från den svenska centralbankens agerande.

Höjd pension

De allra flesta centralbanker har ett inflationsmål. Riksbanken följer vad som händer i svensk ekonomi och i andra länder och tar hänsyn till det, resonerar han.

- Och i viss mening kommer de här frågeställningarna tillbaks i den här riksbankutredningen som pågår, fortsätter han.

Men då har Stefan Ingves tid som Riksbankschef närmat sig sitt slut. Han har suttit i hela 13 år och har fyra år kvar på sitt nuvarande mandat. Då kommer han vara 69 – snart kanske den nya riktåldern för pension.

- Jag har inte alls känt att det är dags att gå i pension. Jag brukar skämta och säga att pensionsåldern i Sverige höjs snabbare än vad jag åldras.

ANNONS
TT

Fakta: Räntebeskedet

20 december meddelade Riksbanken med chefen Stefan Ingves i spetsen att styrräntan höjs med 0,25 procentenheter till –0,25 procent. Det var första höjningen sedan 2011.

I samband med räntebeskedet flaggade Riksbanken också för att det kommer en till räntehöjning under andra halvåret 2019 och därefter två höjningar om året.

ANNONS