Skatten på anläggningar som producerar 255 kilowattimmar eller mer har sänkts från 30 öre till 0,5 öre per kilowattimme. Men för handlaren Andreas Gunrup som driver IcaSannegården, var det i första hand miljön som stod i fokus när han valde att installera solpaneler på sin butik. Han hade gjort investeringen oavsett om den varit skattebefriad ellerej.
Däremot tror han att många somvill installera paneler på sina fastigheter blir avskräckta av de krångliga regelverken.
– Det är rätt invecklat det här med egenproducerad el. Men om reglerna förenklas och det blir för delaktigare, då blir man ju motiverad, säger han.
I dagsläget täcker solpanelerna som han installerat inte fastighetens energibehov på långa vägar. Det var annars tanken från början.
– Vi ville fylla taket med solpaneler, men vi fick tyvärr inte bygglov till det. Det skulle kunna bli fler i framtiden om det ändras, men vi köper ändå all vår el från förnybar energi, säger Andreas Gunrup.
DET VAR FÖRST 2016 som full energiskatt infördes på anläggningar som sammanlagt producerar 255 kilowattimmar eller mer. Den nu varande regeringen ansåg att skattebefriad el låg i strid med EU:s konkurrensregler.
Dessförinnan var förnybar energi helt skattebefriad. Skattehöjningen slog framförallt mot fastighetsägare med stora energianläggningar som sjukhus eller bostadsbolag med flera mindre anläggningar som tillsammans uppgick till 255 kilowattimmar eller mer.Införandet fick massiv kritik både inom branschen och från energirådgivare.
– Man satte i stort sett stopp för de stora leverantörerna i och med att man hade full energiskatt. Lönsamheten blev ju i princip noll. Det var ingen som var intresserad av att bygga vidare då, trots att många hade visat ett väldigt stort intresse tidigare. Det blev som en död hand, säger Mats Danielsson, som är klimat-och energirådgivare på Konsument Göteborg.
EFTER DEN HÅRDA kritiken backade regeringen. Skattesänkningen annonserades förra året och trädde i kraft från och med 1 juli i år. För exempelvis villor, som producerar betydligt mindre än 255 kilowattimmar, har elen hela tiden varit skattebefriad. Regeringen har dessutom utryckt en förhoppning om att på sikt slopa skatten på förnybar el helt och hållet.
– När man gick ut med det här budskapet kom intresset i gång lite igen. Då visste man ju att skattenskulle försvinna, säger Mats Danielsson.
Men även om intresset är stort upplever Mats Danielsson att det är många som aldrig kommer till skott. Något som troligtvis beror på de långa väntetiderna på besked om investeringsbidrag. I dagsläget tar det mellan ett och ett halvt och två år innan ansökningar om investeringsbidraget, som ligger på 30 procent för företag, behandlas av länsstyrelsen.
– De som hör av sig till oss och är intresserade av att installera solceller vill ju komma i gång direkt. När det tar flera år att få besked om man får investeringsstödet hinner alltför många tappa intresset, säger Mats Danielsson.
MEN DET FINNS hopp. Energimyn digheten har nyligen haft en för enkling av regelverket gällande egenproducerad el ute på remiss. I förslaget finns bland annat ett solrotsavdrag på 50 procent och om det går igenom blir det mer fördel aktigt för privatpersoner att ansöka om solrotsavdrag än om investe ringsbidraget från Länsstyrelsen.
– Det här skulle ju betyda att privatpersoner ramlar ur kön och att företag skulle kunna få besked och komma i gång snabbare, säger Mats Danielsson.
