Så här hävdar åklagare och vittnesmål att SEB:s affär går till.
Så här hävdar åklagare och vittnesmål att SEB:s affär går till.

SEB dras in i enorm skattesvindel

En av de banker som påstås medverka i mångmiljardbedrägeri med skatt i Tyskland är svenska SEB, kan TT och SVT avslöja. Men banken förnekar brott.

ANNONS
|

SEB hjälpte till att stjäla nästan 1 miljard kronor från den tyska statskassan – och fick omkring 70 miljoner kronor av kakan, anser Spengel efter att ha tagit del av rättsliga dokument.

På grund av affären gjordes en husrannsakan mot SEB:s tyska huvudkontor i Frankfurt, kan TT och SVT rapportera. Det har banken hittills hemlighållit.

Men vi börjar med ett mejl från en SEB-chef i Frankfurt den 7 april 2010.

”Hallå, grabbar”, inleds det.

Grabbarna är två aktiemäklare i Dubai. Som svar på deras förfrågan föreslår SEB-chefen en snabb affär med aktier från ett 20-tal av Tysklands största företag, som Volkswagen, Adidas och BMW. De ska säljas och köpas bara kring utdelningsdagen.

ANNONS

Lura statskassan

Mejlet ingår i de 180000 hemliga dokument som kallas cum-ex-filerna , rättsliga handlingar och mycket mer, som TT och SVT granskat i ett stort journalistiskt projekt samordnat av den tyska redaktionen Correctiv. Handlingarna rör det stora svindleri som berövat statskassorna i Tyskland, Danmark och andra europeiska länder minst 70 miljarder kronor.

I de rättsliga dokumenten framgår att upplägget i mejlet bedöms av åklagare som en så kallad cum-ex-affär. Det är ett raffinerat sätt att lura statskassan att ”få tillbaka” vinstskatt på aktieutdelning som man själv inte har betalat. Pengar som andra skattebetalare alltså stått för.

"Helt öppet"

En av Dubaimäklarna, och flera av hans affärskumpaner, tillhör de huvudmisstänkta storbedragarna i hela den tyska jättehärvan. Han beskriver i dokumenten SEB:s påstådda roll i härvan. Där framgår också vad åklagaren anser att ”det kriminella gänget”, som professor Spengel kallar dem, har gjort i maskopi med den svenska storbanken.

SEB i Frankfurt ”gick med på upp till 500 miljoner euro” (över 5 miljarder kronor) – ett lån till en fond – för att finansiera cum-ex-affären, enligt den misstänkte storbedragaren och åklagarens gärningsbeskrivning.

Den mejlande chefen på bankens kontor i Frankfurt var enligt vittnet nyckelpersonen på SEB. Han var ”den huvudsakliga kontakten som gick med på strukturen, bekräftade finansieringsbeloppen och bekräftade vilka aktieaffärer de kunde finansiera”, säger vittnet. Upplägget diskuterades ”helt öppet” med SEB-chefen. ”Han var medveten om att fonden bedrev en cum-ex-strategi” och vad aktieaffären gick ut på.

ANNONS

"Var välinformerade"

En annan av de huvudmisstänkta i härvan är en brittisk aktiemäklare. I ett vittnesmål om vilka banker som var med på en viss roll inom cum-ex-uppläggen svarar han:

”Jag kan nämna Commerzbank, Dresdner Bank, SEB och Deutsche Bank. Det är hur som helst alltid desamma."

Skatterättsprofessor Christoph Spengel vid universitetet i Mannheim har fått ta del av de hemliga handlingarna om SEB.

- Utifrån dokumenten är det tydligt att SEB var aktivt på den tyska cum-ex-marknaden på flera sätt, säger Spengel, som forskar på just detta område.

- Det är väldigt klart att SEB och alla de andra inblandade parterna var rätt välinformerade om att detta var cum-ex-transaktioner.

Och sådana transaktioner ”är ett väldigt allvarligt fall av skattebedrägeri”, säger professorn.

SEB:s aktiva delaktighet framgår enligt Spengel av hur lånet är konstruerat. När banken lånar ut cirka 5 miljarder kronor tar den inte ut ränta. I stället, framgår av SEB-chefens mejl och en rad dokument, ska man ha 2 procent av den aktieutdelning som hela affären bygger på. En del av kakan alltså.

ANNONS

Avfärdar upplägget

Åklagaren begärde med anledning av affären en husrannsakan mot SEB:s tyska huvudkontor i Frankfurt, framgår av dokumenten. Det bekräftas nu av banken för första gången:

”Som en del i de tyska myndigheternas utredning genomfördes ett besök på SEB:s kontor i Frankfurt november 2016. Anledningen till besöket var att samla information och dokumentation kring andra externa aktörer. Åklagarmyndigheten var tydlig med att det inte fanns någon misstanke mot SEB”, skriver bankens presschef Frank Hojem.

SEB förnekar inte affären, men nekar till anklagelserna om upplägget.

”SEB finansierar inte så kallade cum-ex-affärer. Vi har inte heller strukturerat den typen av upplägg där syftet är att undvika att betala skatt, genom att återkräva skatt som inte är betald. SEB har inte heller kundrelationer där det enda syftet är att undvika skatt”, skriver Hojem.

Ingen på SEB är heller såvitt känt delgiven misstanke om brott.

Vem godkände?

Hojem försvarar att man inte berättat för aktieägarna om utredningen, som man i juli i år fick veta att en tidigare chef "förekommer” i.

”I och med att det är en pågående utredning, att personen inte längre finns kvar i banken samt att inget åtal har väckts, har det inte heller funnits några skäl att kommunicera kring detta."

Den utpekade tidigare chefen förnekar också i samtal med SVT inblandning i cum-ex-upplägg.

ANNONS

SEB vill inte svara på vem som godkände lånet på upp till 5 miljarder kronor.

Åklagarkammaren i Köln, som sköter utredningen, kommenterar inte uppgifterna om SEB med hänvisning till att det pågår en förundersökning.

TT

Fakta: Upplägg för att plundra

Det enda syftet med upplägget ”cum-ex” var att berika investerarna – och den småskaliga, informellt organiserade bransch som byggdes upp för att understödja det – på skattebetalarnas bekostnad.

Denna typ av handel blev i Tyskland känd som ”cum-ex”, efter de latinska orden för ”med” och ”utan”. Det var en komplicerad handel med aktier, som säljare och köpare fysiskt inte ägde, precis före och efter utdelningsdagen. Det gjorde att ägandet blev diffust och systemet lurades.

Det innebar i sin tur att flera parter kunde kräva tillbaka skatt på en och samma aktieutdelning, även den som inte ägde aktierna.

Cum-ex är en vidareutveckling av ett gammalt, väletablerat upplägg där inhemska och utländska investerare byter aktieinnehav med varandra kring tidpunkten för utdelning, med syfte att betala mindre skatt på utbetalningarna. Cum-ex-upplägget var i Tyskland möjligt fram till 2012, då kryphålet täpptes till. En variant användes därefter i Danmark, fram till 2015.

ANNONS