Vad är skillnaden på medborgardialogoch medskapande?
– Begreppet medborgardialog betyderegentligen att ett utbyte sker,men ganska länge har det betyttatt auktoriteter eller politiker pratarmed civilsamhället. Det behöverinte betyda så mycket mer änprat. Medskapande är numera enganskaspecifik metod som innebärett långsiktigt samarbete mellancivilsamhället och framföralltkommunerna. Det är inte lätt, menjag tror att det är den enda vägenom samhällets behov ska lösas pårätt sätt.
Berätta mer!
– Det handlar till stor del om atträtt problem ska lösas på rätt platsoch att bygga rätt saker i rätt sammanhang.Och då är det viktigt attförstå platsen både socialt och kulturellt.Vad har platsen för karaktär?Vad identifierar man sig medpå platsen? Det gäller att luska uthur det samtalet ser ut innan manpåbörjar en formell planeringsprocess.Detta för att man inte skabygga över en karaktär eller byggabort en styrka.
– I min forskning har jag helatiden pratat om att fånga upp helhetenoch det gör man genom invånarnasberättelser. Om vi baraplockar det som vi kan användainom planering från den berättelsenmissar vi en massa sammanhang.Ska vi bygga hållbart är detsammanhanget vi ska ta vara på.Drömmen vore att en detaljplankommer till utifrån samtalet somhar förts med invånarna.
Varför uppstår så ofta konflikteroch missnöje när det ska byggasnytt?
– En del i problemet är att detär stor skillnad i perspektiv mellandem som tar besluten och demdet påverkar. Vi säger ju: ”jag bor iMajorna eller jag bor i Kortedala”.Det är här vi har vår identitet, på vårområdes- eller lokalsamhällsskala.Kommunal planering ska servaen hel kommun, men invånarnaidentifierarsig inte med hela kommunen.Det kan till exempel vara såatt en kommun behöver fler bostäderoch letar då efter tom mark attbygga på. Men om man inte börjarmed nedifrånperspektivet kommerfel projekt att hamna på fel plats.Och risken är att du skapar lokalaproblem när du försöker lösa ettstörre.
Men hur ska det ske rent praktiskt?
– Det finns inget lätt svar, mendet handlar om att etablera någonform av kontinuitet för det därsamtalet om platsen. Det kan varaen grupp som träffas eller en serieöppna möten till exempel. Jag följdeen medskapandeprocess i Gråbo imin forskning. Där har man valt attskapa en förening av föreningar somfungerar som ett slags kontaktytamellan civilsamhället och kommunen.Det är ett sätt.
Finns det inte en risk att det tarväldigt lång tid om alla nybyggnationerska föregås av en medskapandeprocess?
– Deltagandeprojekt efter deltagandeprojektvisar att folk ärnöjdare,att man upptäcker missförståndsnabbare, löser konflikterpå vägen och att man byggerupp ett förtroende. Sköter mandet långsiktigahar man byggt inmycket effektivitet som smittar avsig och gör att processen går snabbarelängrefram. Så jag tror ju påatt hålla ut.
I Göteborg har vi haft det svårtmed förtroendet när det ska byggasnytt, har du någon tanke omvad det handlar om?
– Jag tror att de senaste åren, ochdet gäller inte bara Göteborg, så harvi målat en bild med ord och en annanmed byggnader. Till exempelföregås nybyggnationer ofta medbegreppet blandstad, och sedanuppfyller vi inte det. Det blev intedet där lilla mysiga stadskvarteretsom har alla stadskvaliteter. Ochfaktum är att där vi har sagt blandstad,som till exempel på NorraÄlvstranden och Kvillebäcken, hardet blivit mindre blandstad än närvi bara byggde stad. För att skapaförtroende måste samtalen spegladet som faktiskt byggs.
Fakta: Lisa Bomble
■■ Gör: Jobbar med demokratioch inflytande som verksamhetsutvecklarevid utvecklings-och hållbarhetsenheteni Lerums kommun.
■■ Bor: Tollered.
■■ Ålder: 39.
■■ Intressen: Språk, samtal,stickning och medmänniskor.
Forskar i deltagande
■■ I sin forskning följde LisaBomble processer för deltagandei planering i Uddevallaoch Lerum, och doktoreradevid institutionen för arkitekturvid Chalmers 2016. PåChalmers undervisade hon ihållbar lokal utveckling.
