Mycket ska passa när du köper hästsadel. Din egen och hästens kroppsform spelar roll för valet av sadel, liksom vilken typ av ridning du ska ha den till.
- Sadeln ska naturligtvis först och främst passa hästen, men den måste också passa ryttaren. Vi är ju alla olika skapta, säger Lars Roepstorff, professor i funktionell anatomi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.
- Den andra delen handlar om vad du ska ha sadeln till. Dressyrsadlar, hoppsadlar och sadlar för galopp- eller westernridning ser väldigt olika ut, fortsätter han.
Många som köper en sadel anlitar en professionell sadelinpassare som hjälper till att välja modell och justerar sadeln utifrån hästens och ryttarens behov och passform – något som Lars Roepstorff rekommenderar.
- Jag tycker att man ska ta den hjälpen i de allra flesta fall, säger han.
Sadelns passform behöver också kontrolleras regelbundet. Yngre hästar bygger muskler och blir med tiden bredare över ryggen, och även ryttarens ställning påverkar sadelns inpassning.
- Man köper ju inte en sadel som sedan räcker i femton år, säger Lars Roepstorff.
En hästsadel kan kosta allt från några tusenlappar för de billigaste modellerna i syntetmaterial, till 30000-40000 kronor för designade märkesprodukter i exklusivt skinn.
Det som skiljer dem åt, enligt Lars Roepstorff, är i första hand hur gediget byggd den så kallade bommen – sadelns stomme – är. De dyrare passar oftast på ett större antal ryggar, säger han.
- Men alla sadlar kräver justeringar, säger Lars Roepstorff.
Men det går inte att enbart utifrån sadelns pris säga något om huruvida den kommer att passa på en häst, menar han. Och han får medhåll av Maria Hallring, som säljer sadlar av det egna märket ErgoX2.
- Att en sadel är dyr betyder inte att den kommer att passa bättre, säger Maria Hallring.
Den som drabbas av problem har ofta svårt att bevisa att de beror på sadeln och inpassningen, eller att det funnits ett ursprungligt fel på sadeln. Det visar vår genomgång av de senaste två årens beslut som rör hästsadlar i Allmänna reklamationsnämnden (ARN).
Lång tid kan ha gått sedan köpet, hästen kan ha ändrat muskulatur, och det som från början kanske var en felfri och rätt inpassad sadel, passar inte längre. Bara i ett av sex ärenden gick ARN på anmälarens linje.
En sadel som inte sitter som den ska kan leda till skador på hästen.
- Det absolut vanligaste är tryckskador på ryggen. Men det handlar ju inte bara om sadeln utan också om vem som sitter i sadeln, säger Lars Roepstorff vid SLU.
Och det kan ta tid att utveckla en skada. Olika hästar är olika känsliga för smärta, och det är inte säkert att de visar om något är aningen fel med sadeln.
- Det vet man ju själv om man har en sko som inte passar till hundra procent. Det kan ta dagar eller veckor innan man märker att den inte sitter som den ska, säger Lars Roepstorff.
Ryggskador kan i sin tur leda till ytterligare skador.
- Hästen kan ändra sitt rörelsemönster på grund av att den har ont i ryggen, och det kan mycket väl leda till sekundära problem i till exempel benen, säger Lars Roepstorff.
Han betonar dock att vetenskapliga bevis saknas för ett sådant samband mellan olika skador.
- Men det betyder ju inte att sambandet inte finns, säger han.
Ett av de ARN-fall som vi tittat på handlar om en kvinna vars häst fick ryggproblem (se högerspalten). Ryggproblemen, som kvinnan menar berodde på sadeln, ledde till att hästen drabbades av hälta i framkotorna.
Lars Roepstorff säger att det är oerhört svårt att bevisa ett sådant samband.
- Jag vill påstå att det är hart när omöjligt, därför att kotledsinflammation kan man få av så otroligt många saker – allt från dålig ridning till dåligt underlag och dålig träning, säger han.
