Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Försäljningen i detaljhandeln ökar varje år med några procent och antalet köpberoende har också ökat sedan år 2010.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så undviker du shoppingfällan

År efter år slår handeln rekord. Svenskarna köper kläder och elektronik som aldrig förr. Samtidigt drabbas allt fler av köpberoende med skulder och ångest som följd. GP Ekonomi reder ut hur du gör för att slippa drabbas.

Den svenska konsumtionen har tredubblats sedan 1950-talet. Allra tydligast märks det när det kommer till våra klädinköp. Bara under de senaste 20 åren har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 68 procent.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Konsumtionen har blivit en naturlig del av våra liv och en viktig del i Sveriges ekonomiska välstånd. Att vi handlar anses positivt för samhället, men köpberoende är att jämföra med andra missbruk. Spelberoende, alkoholmissbruk och sexmissbruk, till exempel. Det är väldigt synd att köpberoendet kommit i skymundan, säger John Magnus Roos.

Han är forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Handelshögskolan i Göteborg. Han har undersökt gemensamma nämnare hos människor med shoppingberoende. Tvärtemot vad många tror går det inte att säga att köpberoende är vanligare bland kvinnor än män. I stället har han funnit fyra helt andra utmärkande faktorer.

För det första är personer med shoppingberoende i snitt 35 år gamla, vilket är yngre än genomsnittskonsumenten. Köpberoendet uppstår ofta i unga år. Inte sällan i samband med flytt hemifrån eller i samband med den första löneutbetalningen. För det andra saknar personer med shoppingberoende egna barn. De är också oftare arbetslösa än andra konsumenter och kommer ofta från arbetarbakgrund.

– Människor som lägger pengar på shopping är lyckligare än människor som inte gör det. Det är ett faktum. Men de som handlar för mycket kan fara väldigt illa, säger John Magnus Roos.

På kort sikt kan shoppingen ge en positiv kick, men personer med köpberoende riskerar att drabbas av skuldsättning, personlig konkurs, konflikter med familjemedlemmar, skilsmässor, samt mängder av emotionella och fysiska besvär.

I sin forskning har John Magnus Roos sett att personer som drabbas av köpberoende i regel är ängsligare och mer impulsiva än andra. De är också mindre vänligt inställda till andra människor.

Som närstående ska man hålla koll på varningstecken som impulsiva köp, överdrivna lyckokänslor i samband med köp samt ekonomisk oro. John Magnus Roos konstaterar också att även samhället har ett ansvar.

Ingrid Eriksson är utredare på Konsumentverket. Hon konstaterar att det är omöjligt att uppskatta ett månadsbelopp för hur mycket som är rimligt att lägga på shopping. Det beror på hur stora inkomster man har och vad man behöver.

– Det här med shopping är faktiskt lite svårt. Man kan shoppa för att man är i verkligt behov av saker, men man kan också shoppa för att det är kul. Shopping har blivit en fritidsaktivitet, säger Ingrid Eriksson.

Personer med köpberoende kan lägga 10 000 kronor i månaden på shopping och ha flera hundra tusen kronor i konsumtionsskulder. Kläder pekas ofta ut som en av de stora shoppingfällorna. Personer med köpberoende är mer intresserade av mode, kläder och utseende än genomsnittskonsumenten och lägger ofta stora summor pengar på detta. Enligt Konsumentverkets uppskattningar bör dock kläder och skor kosta mellan 370 och 600 kronor per person och månad.

– Vi har utgått från människor grundläggande behov när vi tagit fram de här siffrorna. De säger ingenting om hur mycket som faktiskt handlas. Många handlar för mycket mer, säger Ingrid Eriksson.

John Magnus Roos konstaterar att konsumtionen i samhället har ökat stadigt sedan 1990-talet. Antalet personer som drabbas av köpberoende har ökat sedan 2010, om än marginellt. Att det numera går att handla via både internet och mobiltelefonen är ett problem för många.

– Det är så accepterat i samhället att shoppa att det kan ta väldigt lång tid innan man inser att man shoppar för mycket. Det finns ett stort mörkertal. Många vet inte om att de ligger i riskzonen, säger John Magnus Roos.

 

Fakta: Varningstecken för köpberoende

Shoppingberoende är, precis som andra beroenden, komplext. Olika individer kan visa upp olika varningstecken. Några av de vanligaste är följande:

• Man har en tendens att spendera mer än vad man har råd med.

• Man tänker på att köpa något hela tiden och tankarna maler runt i huvudet.

• Man får en emotionell kick eller rus när inköpet sker, när kortet dras eller när kassarna bärs hem.

• Man drabbas ofta av ångest efter köpet.

Källa: Centrum för konsumtionsvetenskap

 

Fakta: Så mycket är rimligt att lägga på klädinköp

Centrum för konsumtionsvetenskap pekar ut kläder som en av de stora shoppingfällorna. Enligt Statistiska centralbyrån spenderar genomsnittssvensken 1134 kronor på kläder och skor per person och månad, men egentligen bör man klara sig på mindre summor än så. Nedan visas Konsumentverkets beräkningar för hur mycket som anses rimligt att lägga på kläder och skor vid varje angiven ålder.

 

0 år: 370 kr

1-2 år: 440 kr

3 år: 440 kr

4-6 år: 520 kr

7-10 år: 560 kr

Flickor 11-14 år: 580 kr

Pojkar 11-14 år: 570 kr

Flickor 15-17 år: 590 kr

Pojkar 15-17 år: 580 kr

Kvinnor 18-61+ år: 600 kr

Män 18-61+ år: 580 kr

Källa: Centrum för konsumtionsvetenskap, Konsumentverket och Statistiska centralbyrån

 

Fakta: Det här handlar vi

Detaljhandeln domineras av livsmedel, kläder och elektronik. I fjol var det möbelbranschen som hade allra starkast utveckling och ökade med drygt åtta procent.

När det gäller hushållens konsumtion går större delen till boende, livsmedel och transporter. Över tid har dock boendets andel minskat något. Detta förklaras med lägre räntor och lägre energikostnader.

Källa: Handelns utredningsinstitut

 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.