Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Så kan AI förvandla vården

Artificiell intelligens och maskininlärning har redan påbörjat sin omvandling av världen. Nu börjar även planerna för framtidens sjukvård att ta form på allvar.

Stoppa sepsis i tid

Sepsis, som tidigare kallades blodförgiftning, drabbar upp till 40 000 patienter i Sverige varje år. Den går att behandla med antibiotika, men om infektionen hinner gå för långt kan sepsis i värsta fall vara dödligt. Ett stort problem är att ambulanssjukvården, som ofta är de som först möter en patient, kan ha svårt att uppfatta vilka som löper risk att drabbas av sepsis eftersom symptomen är relativt diffusa. Om en AI-algoritm kontinuerligt får ta del av informationen i den digitala journalen kan den identifiera och varna när en patient löper risk för sepsis. En läkare kan då ställa diagnosen så fort patienten når sjukhuset, och sätta in rätt behandling. Just nu pågår ett projekt för att utveckla en sådan AI på Pre-hospital ICT arena på Lindholmen Science Park, tillsammans med bland andra mjukvaruföretaget Aweria, Chalmers och Karolinska institutet.

Avlasta akuten

Akutmottagningar över hela landet har problem med långa köer och överbeläggning. Utöver löneläget och rekryteringsproblemen som fackförbund pekat på, finns rent organisatoriska åtgärder som skulle kunna hjälpa. Just nu pågår flera forskningsprojekt som syftar till att göra vårdkedjan mer effektiv. På Lunds universitet tar forskare fram en programvara som med hjälp av en patients tidigare hälsodata ska kunna hjälpa läkare att fastställa eller utesluta hjärtinfarkt. På Skaraborgs sjukhus har man tagit fram en AI för att få hjälp att förutsäga hur många som kommer till akutmottagningen vid en viss tidpunkt. På så vis kan de bättre planera både personaltätheten och beläggningen på andra avdelningar.

Smartare proteser

Utvecklingen av proteser har tagit ett kliv framåt de senaste åren, inte minst i form av den ”tankestyrda protes” som utvecklats av Max Ortiz Catalan på Chalmers. Han siktar nu på att tillsammans med kollegorna kunna använda AI för att ta fram en behandling för fantomsmärta. Samtidigt har en grupp studenter på Ontario universitet i Kanada tränat upp en AI som går att placera i en armprotes. Programmet har lärt sig att känna igen olika typer av föremål och kan anpassa sitt grepp därefter. Med hjälp av en liten kamera fortsätter programmet att registrera och lära sig av vad armen plockar upp.

Enklare liv för barncanceröverlevare

Forskare på Skånes universitetssjukhus har fått stöd från Vinnova för att utveckla en programvara som kan göra livet lättare för överlevare av barncancer. Två tredjedelar av dem som behandlats för cancer i barndomen löper risk att drabbas av komplikationer. Läkare vet i dag en del om vilka behandlingar som ger upphov till vilka komplikationer, men förhoppningen är att man med hjälp av AI ska kunna förutse sambandet med större precision. Vissa komplikationer kan man då till och med förebygga, eftersom man tidigt kan gå in med rätt sorts uppföljning.

Snabbare upptäckt av hudcancer

Bildigenkänning är ett av de mest lovande sätten att använda AI och maskininlärning. Det pågår flera parallella utvecklingar av mjukvara som ska kunna analysera bilder på pigmentförändringar och födelsemärken, för att snabbare kunna upptäcka hudcancer. I våras presenterade forskare från Tyskland, Frankrike och USA en studie där deras AI lyckats bättre med att diagnosticera hudcancer än hudläkare. Ett liknande projekt pågår just nu i samarbete mellan Diagnostiskt Centrum Hud och KTH.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.