När du blir sjuk eller skadar dig ska du göra en sjukanmälan. De första 14 dagarna betalar arbetsgivaren din sjuklön. Sjuklönen motsvarar 80 procent av din lön och dina löneförmåner. Från dag 15 kommer Försäkringskassan in i bilden. Tillsammans med ett läkarintyg kan du då ansöka om sjukpenning. Den motsvarar ungefär 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst. Exakt hur mycket pengar du får skiljer sig dock från person till person. Vilket företag du jobbar på, huruvida det finns kollektivavtal eller inte, om du är arbetare eller tjänsteman är bara några av parametrarna som spelar in.
Anette Grundström är kommunikationschef på branschorganisationen Svensk Försäkring. Hon tipsar om webbsidan ersättningskollen.se. Där kan du mata in din nuvarande lön, vilken typ av företag du jobbar på och vilka försäkringar du har. Ett par knapptryckningar senare får du en tydlig fingervisning om vad du kan vänta dig att få i ersättning i händelse av sjukdom.
– Hela idén är att uppmärksamma människor på att se över sitt ekonomiska skydd och skapa trygghet. Vi märkte att det fanns ett stort kunskapsglapp. Många har nog funderat på sin pension, men vad som händer om man skulle bli sjuk är det förhållandevis få som vet, säger Anette Grundström.
Ersättningskollen är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Svensk Försäkring och Afa Försäkring. Sajten har haft 500 000 besökare sedan den grundades 2014. Den senaste tiden tycks den ha blivit extra populär. Bara sedan årsskiftet har den besökts mer än 96 000 gånger.
– Vi har också kunnat se att flera av besökarna kommer tillbaka minst en gång till. Det tolkar vi som att man kollat upp någon faktadetalj som huruvida arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte. Eller så kanske man har kompletterat med en egen försäkring och vill se hur skyddet förändras, säger hon.
Om företaget du jobbar på har kollektivavtal har de tecknat en sjukförsäkring för dig. Om du skadar dig i samband med ditt arbete kan du få ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Om du däremot skadar dig på fritiden eller drabbas av en sjukdom måste du i stället ha en egen olycksfallsförsäkring eller sjukförsäkring att söka engångsersättning från.
– Det är viktigt att förstå att ersättningen består av olika delar. Du kan få ersättning från både arbetsgivaren, Försäkringskassan, företagets kollektivavtal samt genom privata försäkringar, säger Anette Grundström.
Cecilia Udin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan. Hon berättar att myndigheten förra året hanterade cirka 600 000 ansökningar om sjukpenning. Av dessa fick hälften endast en utbetalning.
– Det kan till exempel ha varit i samband med en lunginflammation eller ett kortvarigt benbrott som gör att man kan vara tillbaka på jobbet igen relativt snart, säger Cecilia Udin.
En del av fallen är däremot långvariga. Förr fanns det ett maxtak för hur många dagar man kunde få sjukpenning, men sedan den 1 februari i år är den bortre gränsen borttagen. Efter att ha varit sjukskriven i mer än 360 dagar blir din ersättning från Försäkringskassan dock lägre än tidigare. Även ersättningen från kollektivavtalad försäkring upphör eller blir lägre om sjukpenning fortfarande betalas ut efter dag 360. Har du en privat tecknad sjukförsäkring kan du ha rätt till fortsatt ersättning, men inte helt säkert. Villkoren skiljer sig åt mellan bolagen.
Försäkringskassan ser gärna att människor med sjukpenning får chansen att börja arbeta så fort som möjligt. Om du skadat axeln och inte blir helt bra kan det vara otänkbart att gå tillbaka till dina ordinarie arbetsuppgifter, men du kanske kan göra något annat på företaget.
– Försäkringskassan samarbetar med arbetsgivarna, men också med Arbetsförmedlingen som kan hjälpa dig söka ett nytt arbete om det passar dig bättre. Tidigare fick Försäkringskassan kritik för att ”låsa in” människor i sjukförsäkringssystemet, men nu har vi en tydlig rehabiliteringskedja. Tanken är ju att sjukpenningen ska vara tillfällig. Målet är att människor ska må bra igen och komma åter i arbete, säger Cecilia Udin.
