"En central fråga för Sverige är hur kronan utvecklas under hösten gentemot de stora världsvalutorna. Särskilt viktig blir kronans utveckling gentemot euron eftersom en stor del av Sveriges utrikeshandel sker just med euroområdet", sade vice riksbankschef Kerstin af Jochnik på mötet enligt protokollet.
Enhälligt beslut
Vid mötet beslöt Riksbanken enhälligt, trots en kraftigt höjd BNP-prognos och höjd inflationsprognoser för 2017–2019, att låta reporäntan vara oförändrad på rekordlåga minus 0,50 procent. Det blev inte heller någon justering av Riksbankens prognos för nästa räntehöjning, som direktionen räknar med kommer att göras i mitten av 2018.
Direktionen bekräftade dessutom att man är redo att göra mer för att stimulera inflationen om det skulle behövas för att nå inflationsmålet.
Stödköpen av obligationer, en stimulansåtgärd ovanpå den rekordlåga styrräntan, ska enligt plan fortgå till årsskiftet. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley varnar enligt protokollet för att gå för snabbt fram med att dra tillbaka denna stimulans.
Kollegan Per Jansson går ännu längre och tillägger att det kommer bli svårt för Riksbanken att upphöra med sina stödköp så länge Europeiska centralbanken (ECB) fortsätter med sitt motsvarande stödköpsprogram.
"Det skulle, så som han nu ser det, allvarligt äventyra förutsättningarna för Riksbanken att kunna stabilisera inflationen nära 2 procent", står det i protokollet.
Oförsiktigt och riskabelt
Riksbankschefen Stefan Ingves varnar samtidigt enligt protokollet för att det vore oförsiktigt och riskabelt för Riksbanken att gå före centralbankerna i de stora valutaområdena och minska stimulanserna.
"Det skulle bidra till uppenbara risker för en kraftig förstärkning av kronan och lägre inflation i Sverige", sade han enligt protokollet.
Fakta: Höjd prognos för tillväxt och inflation
Riksbanken höjde på senaste räntemötet den 6 september sin tillväxtprognos för i år och nästa år till 3,2 respektive 2,7 procent, från 2,2 respektive 2,4 procent. Inflationen enligt måttet KPIF beräknades samtidigt till 2,0 procent i år, 1,9 procent nästa år och 2,1 procent 2019.
Samtidigt beslöt direktionen som väntat att byta målvariabel för penningpolitiken till KPIF och även använda vad som kallas ett variationsband runt inflationsmålet på 2 procent för att illustrera osäkerheten kring inflationens utveckling.
Källa: Riksbanken