Förra året valde 7 av 10 nya bolåntagare att amortera på sina lån. Det är för få, tycker Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen som på måndagen skrev på DN:s debattsida att ett amorteringskrav brådskar. I annat fall, skriver myndigheterna, kan svenskarnas skuldberg leda till en finansiell kris. Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, delar debattörernas farhågor.
- Fastighetspriserna ökar och hushållens skuldsättning ökar i förhållande till inkomsterna. Det finns risk för att utvecklingen ska skapa betydande framtida problem, men sådant vet man aldrig innan. Just därför är det extra viktigt att hejda detta medan tid finns, säger han.
Effekten av amorteringskrav tros bli att fler håller i plånböckerna, vilket gör att bopriserna sänks och skuldsättningen minskar. Tanken var att amorteringskrav skulle ha införts redan nu i höst. Men i april visade det sig att Finansinspektionen inte har lagligt stöd för att införa den typen av föreskrifter. Beslutet måste fattas politiskt.
- Vad jag vet är alla partier överens om att införa detta. Allra bäst vore om det inte dröjer längre än till årsskiftet, säger Lars Calmfors.
Kravets utformning är inte klart. Det har bland annat talats om att kravet bara ska gälla nya lån och att undanta nyproducerade bostäder samma krav.
Michael Skytt, bolånechef på Nordea, berättar att Nordea och andra banker redan har skärpt kraven.
- Sedan något år tillbaka har vi skärpt reglerna frivilligt. Alla bolån med minst 70 procent belåningsgrad ska amorteras till 100 procent, säger han.
2010 infördes dagens bolånetak, som innebär att man maximalt får låna 85 procent av en bostads värde.
- Har man inte föräldrar som kan gå in med pengar kan det vara svårt för en ung människa att ta sig in på bostadsmarknaden, säger Lars Calmfors som får medhåll av Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist:
- Det är bra att amortera och att fler gör det. Men att sätta ett generellt krav skulle innebära ytterligare en tröskel – inte bara för unga, utan även för nyseparerade och äldre, säger hon.
Men Michael Skytt på Nordea tror inte att unga kommer påverkas så mycket.
- De flesta unga som köper en bostadsrätt i dag lånar till 85 procent av värdet och då måste man amortera 2 procent av värdet varje år. Då är man redan van vid att amortera. Vi testar våra kunder på hög ränta och amortering. Klarar man inte den kalkylen får man inget bolån. Så är det redan, säger han.
Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen ser fem faktorer till dagens situation med stora skulder.
Det byggs för lite i förhållande till efterfrågan.
Slopad fastighets- och förmögenhetsskatt har lett till lägre boendekostnader - fler kan betala mer för sitt boende än tidigare.
För slappa kreditvillkor i början av 2000-talet, utan bolånetak och amorteringskrav.
Fallande räntor och stigande inkomster.
Ökat bostadsägande och fler singelhushåll - fler vill äga sitt boende vilket gör att utbudet inte räcker till.
