Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Reporäntan sänks till minus 0,1

Riksbanken sänker styrräntan, reporäntan, från noll till minus 0,10 procent. Riksbanken köper också statsobligationer för 10 miljarder kronor.

Det var i slutet av oktober i fjol som Riksbanken sänkte räntan till dagens noll procent. Motiveringen var att inflationen måste stiga mot det långsiktiga målet två procent tillräckligt snabbt, och inte fortsätta falla.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Inflation är ett mått på pengarnas värdeminskning och inflationen bidrar till att öka konsumtionen och investeringar i stället för att spara pengarna på banken eller i madrassen.

Riksbanken köper också statsobligationer för 10 miljarder kronor.

Orsaken bakom de ovanliga åtgärderna är den fortsatt låga inflationen, skriver banken i ett pressmeddelande. Läs hela pressmeddelandet via extern länk här.

Kronan försvagades markant mot både euron och dollarn efter beskedet. Båda valutorna blev 6-7 öre dyrare.

Räntorna föll ytterligare. Den tvååriga räntan ligger nu på minus 0,23 procent.

Riksbanken justerar också räntebanan något. En första höjning väntas under andra halvåret 2016.


Riksbanken flaggar för ytterligare åtgärder längre fram om dessa inte visar sig vara tillräckliga. Det kan bland annat bli aktuellt att sänka reporäntan ytterligare, skriver banken.

Riksbankens bedömning i december var att nollräntan behöver vara kvar under längre tid än vad som tidigare prognostiserats. Först under andra halvåret 2016, då inflationen beräknades ligga på två procent, är det lämpligt att börja höja räntan. Det var Riksbankens bedömning i december.

Riksbanken belsutar  nu, efter drygt fyra månader med nollränta, att man behöver införa negativ ränta. Det kommer att kosta pengar att låna ut pengar till Riksbanken.

Det är främst bankerna som placerar sitt överskott hos Riksbanken. Syftet med negativ ränta är att bankerna får försöka använda pengarna i den egna utlåningen.

För bankkunderna finns en risk att bankerna höjer räntan, exempelvis boräntan. när de blir en förlustaffär att sätta in pengarna på Riksbankens konto.

– Vi har redan sett en sådan rörelse, säger Mats Anderson, bankanalytiker på Kepler Cheuvreux, till TT.

I spekulationerna kring effekter av en minusränta ingår även att bankerna kommer att höja avgifter på olika konton eller sparformer. Provisionsintäkterna, där bland annat kortavgifter, fondavgifter och annat ingår, ökade enligt uppgifter till TT ganska markant för alla storbanker under slutet av fjolåret.

Att en eventuell minusränta hos Riksbanken även skulle innebära minusränta på privatpersoners konton i bankvärlden är inte det mest sannolika. Mycket beror på vilken nivå en eventuell minusränta skulle hamna på.

– Den pedagogiska uppgiften gentemot hushållskunderna är svår, fortsätter Mats Andersson till TT.

Frågan om vad som händer med skatten på investeringssparkonton, ISK, om statslåneräntan är negativ är oklar och Skatteverket ska nu utreda frågan, enligt Dagens Industri.

Med en aktiebörs på rekordhöga nivåer är det oklart vad som händer vid minusränta. Och korta räntafonder, som normalt sett är ganska säkra placeringar, kan bli en dålig sparform.

– De kan backa på ett besked där Riksbanken sänker, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, till Affärsvärlden.

Det tycks som det enda säkra vid en minusränta är att mycket kommer att bli stökigt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.