Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

180621-budgetprognos-700589_se.gp_1.jpg
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar Finansdepartementets senaste prognos för det ekonomiska läget.

Regeringen räknar med inbromsning

Ekonomin bromsar in snabbare än väntat, enligt regeringen som sänker tillväxtprognosen. Omvärlden och bostadsbyggandet tappar fart. Finansministern måste nu visa korten, anser Moderaterna.

- Vi går in i en fas med fortsatt stabil, men lite mer normal tillväxt. Vi har en fortsatt sysselsättningstillväxt i Sverige, vi har stabila offentliga finanser samtidigt som vi naturligtvis ser orosmoln i omvärlden, inte minst vad gäller den globala handeln, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Riskerna ökar

Prognossänkningen kommer knappt tre månader inför riksdagsvalet den 9 september och följer på att även Konjunkturinstitutet (KI) i veckan dragit ned på sin BNP-prognos.

- Det som har hänt är ju att riskerna ökar när det gäller den globala handeln, som är viktig för Sverige. Men vi har också reviderat ned bostadsbyggandet något, säger Magdalena Andersson.

TT: Innebär prognossänkningen att ni måste hålla igen på valfläsket?

- Vi håller alltid igen på valfläsket. Vi står för ordning och reda i statsfinanserna.

Men Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson saknar finansiering på S alla vallöften.

- Det kommer att krävas prioriteringar, de har vi visat. De korten måste också Magdalena Andersson visa. Hur hon ska finansiera sina vallöften utan att hålla nere bidragskostnaderna, utan att prioritera om. Då kommer hon att behöva höja skatten. Det tycker jag hon ska berätta för svenska folket, säger Svantesson.

Skatter

I samband med prognossänkningen pekar Finansdepartementet på stora demografiska utmaningar, som redan har lyft den svenska så kallad försörjningskvoten till den högsta nivån sedan 1930-talet.

Att allt fler ska försörjas av den arbetande delen av befolkningen kan motivera en justerad pensionsålder. Men höjda statsbidrag och alla de investeringar i skolor och äldreboende som måste göras, liksom rekryteringen till de 156 000 välfärdsjobb som behövs för att bevara kvalitetsnivån till 2026 borde gå att klara utan skattehöjningar, enligt Magdalena Andersson.

- Det här är fullt möjligt med de statsfinanser vi har, om man prioriterar det. Men då kan man inte prioritera stora skattesänkningar för människor med höga inkomster, säger hon.

Marginalen för liten

Centerpartiets chefsekonom Martin Ådahl, som kandiderar till riksdagen i höst, är kritisk till att regeringen inte förmått spara mer i högkonjunkturen. Regeringen klarar förvisso det nya överskottsmålet, som träder i kraft vid årsskiftet. Men marginalen är för liten, tycker han.

- Man fortsätter att spendera inför valet och lova saker framöver utan att ha några vettiga besparingar, säger han.

Fakta: Regeringen sänker tillväxtprognosen

TT

Regeringen sänker tillväxtprognosen för i år och nästa år till 2,6 respektive 2,1 procent, med hänvisning till minskad världshandel och en väntad inbromsning i bygginvesteringar. Inflationsprognosen höjs till följd av högre energipriser och en svagare krona.

2018 2019 2020

BNP-tillväxt 2,6 (2,8) 2,1 (2,2) 2,1 (2,1)

Inflation (KPIF) 2,0 (1,7) 1,8 (1,7) 2,0 (2,0)

Arbetslöshet 6,2 (6,2) 6,2 (6,2) 6,1 (6,1)

Statsskulden som andel av BNP 37,8 (37,3) 34,8 (34,2) 32,8 (31,6)

Budgetöverskott 0,4 (0,5) 0,5 (0,5) 0,8 (0,8)

Samtliga tal är i procent. Budgetöverskottet som anges är strukturellt finansiellt sparande i offentlig sektor som andel av BNP. Siffror inom parentes avser aprilprognosen.

Källa: Finansdepartementet

Mest läst