Det lilla besöksbordet i arbetsrummet fyra våningar upp vid Skanstorget i Göteborg är belamrat med papper, böcker och prylar. Tomas Berglund ursäktar röran och löser den genom att flytta rubbet till närmaste lediga yta.
Tomas Berglund har fullt upp. Han forskar i arbetsmarknads- och arbetslivssociologi och är involverad i flera projekt vid institutionen som är på väg att sammanställas och publiceras.
LÄS MER:De tog kommandot över jobbet – och sina liv
Ett av dem handlar om polariseringen på arbetsmarknaden där inkomstskillnaderna mellan olika grupper blir allt större.
– Det blir allt tydligare hur en lågbetald och en högbetald sektor växer fram, säger han.
400 000 nya jobb
Forskarna har undersökt inkomsterna i fem olika yrkesgrupper i Sverige från 1998 till 2015.
Antalet jobb i de två högst betalda grupperna har ökat markant.
– Det har tillkommit närmare 400 000 nya jobb under perioden samtidigt som det har försvunnit runt 100 000 jobb i gruppen näst längst ner, säger han och fortsätter:
– Det senare är ett resultat av den digitala teknologin där en stor del av rutinjobben har tagits över av robotar, säger han.
Anmärkningsvärt enligt Tomas Berglund är att gruppen med lägst lön inte påverkats nämnvärt.
– Forskningen visar att den gruppen stått still över tid när det gäller antalet sysselsatta. Går det åt något håll så är det snarare en liten ökning, säger han.
Tar robotar över?
En förklaring är att robotarna inte hunnit ta över den delen från mänskligheten. Än.
– Det kan handla om servicejobb inom hotell- och restaurangnäringen eller om skönhetsrelaterade jobb inom kroppsvårdsområdet, frisörnäringen eller liknande. Än har vi dock inte robotar som kan ersätta frisören – åtminstone inte i relation till kunden, tillägger han.
Tomas Berglund säger vidare att antalet jobb på området lär växa liksom i den traditionella vården och omsorgen – och inom IT- och högteknologi, ett ökat behov som stämmer väl med de prognoser inför 2019 som Arbetsförmedlingen nyligen gick ut med.
Jobb skapas – men samtidigt höjer Tomas Berglund ett varande finger för att satsningen på en låglönesektor kan leda till en polariserad arbetsmarknad där inkomstskillnaderna mellan skikten blir väldigt stora.
"Jävligt fattigt"
– För mig som sociolog och samhällsvetare tycks skillnaderna mellan hög- och låglönegrupper bli allt tydligare. I låglönegrupperna finns en stor osäkerhet med tillfälliga, osäkra jobb och tidsbegränsade kontrakt. Det betyder att inkomsterna i de grupperna kan bli väldigt låga och att man kan behöva två jobb för att få tillvaron att gå runt – alternativt att man har det jävligt fattigt, säger han.
Ett nytt klassamhälle växer fram…?
– Det kan bli konsekvensen. Den dominerande politiska inställningen nu tycks vara att skapa jobb till nästan vilket pris som helst som en ingång för olika grupper till arbetsmarknaden, men samtidigt kan det skapas en låglönesektor som kan bli väldigt svår att komma ur.
Man blir kvar där?
– Risken finns att jobb med bristande kvalité och osäkra villkor gör det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, det pågår forskning kring detta som ännu inte är klar, säger han.
Utmaning för samhället
Tomas Berglund menar att här har samhället en stor utmaning. Inte minst när det gäller satsning på utbildning för att motverka skillnaderna.
– Det finns risk för att den sociala mobiliteten minskas, att man inte kan inte kan röra sig i klasstrukturen på det sätt som vi varit vana vid att tidigare generationer kunnat göra, säger han.
Inga fler klassresor?
– Det kan bli effekten, åtminstone inte klassresor på samma sätt som tidigare. Därmed kan det också bli ett bakslag för den svenska tillväxtmodellen – man får inte med sig svansen. Samtidigt växer de goda och välbetalda jobben vilket gör att grupper på arbetsmarknaden ställs mot varandra och att polariseringen ökar. Här har politikerna en nöt att knäcka, säger han.
Nya jobb skapas
Hur den framtida digitala teknologin med en utvidgning av AI (Artificiell Intelligens) påverkar arbetsmarknaden är också ett område som intresserar forskarna på flera plan.
– Det är nog många som funderar på det, hur påverkas jag, mitt jobb, min bransch? Det är klart att det är många områden som förändras och jobb som kan försvinna – samtidigt finns undersökningar som visar att det även skapas jobb kring den nya teknologin, säger professorn och fortsätter:
– Det kommer ständigt nya smarta lösningar inom högteknologin – men med dem även kringjobb. En ny teknik är sällan säkrare än att den måste övervakas, det måste till kontrollfunktioner och kvalitetssäkring. Det kan nog skapa fler jobb än man tror, säger Tomas Berglund.
Tuffare och hårdare
Generellt ser han en allt tuffare arbetsmarknad som förutom utbildning ställer krav på att man är målinriktad.
– Jag märker det även på mina studenter. De är mer nytto- och målinriktade än vad vi var på min tid. Vi var nog mer bildningsorienterade och behövde inte ha lika bråttom med att bestämma oss inför steget mot arbetsmarknaden. I dag är allt runt omkring så mycket tuffare och hårdare, säger Tomas Berglund.
Fakta: TOMAS BERGLUND
Ålder: 51 år.
Är: Professor i sociologi med fokus på arbetsmarknad och arbetsliv.
Familj: Sambo.
Bor: I Majorna, Göteborg.
Motto: Har inget. Mer än att jobba på.
Är också: Naturintresserad. När jag en gång i tiden flyttade från Mariestad till Göteborg var planen att läsa biologi. Det blev inte riktigt så...
