Varför heter det feministiska mötestekniker?
– Det hade lika gärna kunnat heta ickevåldstekniker eller kväkartekniker, men på 70-talet när man började prata om detta var feministerna mest drivande. Grunden är att man vill motverka strukturlöshetens tyranni, det vill säga de självvalda hierarkier som uppstår i platta, informella organisationsstrukturer. Feministiska mötestekniker underlättar också för formella ledare – de slipper fråga stormötet ”ska vi ta paus?” eller ”ska vi gå vidare till nästa punkt?” eftersom det finns personer som har det ansvaret.
Vad går teknikerna ut på?
– Enkelt förklarat bygger det på små mötesgrupper där alla har olika funktioner (se faktaruta).
Hur säger man ifrån på ett bra sätt?
– Det är inte helt enkelt, och det ger jag också kurser i. I stället för att skamma den som till exempel använder härskartekniker eller rasifierar andra tränar vi på att ingripa och ta bort förtrycket.
Kan du ge några enkla tips?
– Jag vill ogärna göra det, för det finns inga quick fix. På en tvådagarskurs tränar vi in kanske 40 olika sätt att hantera konflikter – det viktiga är att det sitter i ryggraden. Jag brukar faktiskt jämföra konflikthantering med fotboll – man går inte ut och spelar match utan att någonsin träna.
Men om någon rasifierar en arbetskamrat genom att ta på den personens hår – hur griper man in?
– Då kan man till exempel säga ”du tar inte på mitt hår på samma sätt”. Det gäller att bryta särbehandling.
Du tycker att smågrupper är viktiga. Varför?
– Jag använder mig av en matematisk formel: n(n-1)/2 , där n är lika med antalet mötesmedlemmar. Den visar komplexiteten i grupper. Om man är fem på mötet finns det tio ”relationer” i gruppen. Är man sju finns det 21 relationer, är man 9 är det 36, och så många relationer kan gruppen inte hantera jämlikt. Därför faller mötesmedlemmar ner i funktionell dumhet – de måste sitta tysta och acceptera det som sägs, eftersom allt går för trögt annars.
Det måste ta väldigt mycket längre tid att ha många småmöten i stället för ett stort.
– Faktiskt inte. Mötena kan bli mycket mer effektiva på det här sättet, och besluten som fattas är förankrade hos alla. Detta handlar i grund och botten om demokrati.
Hur menar du då?
– Vi har en väldig ledarfixering i samhället i dag. Man kan säga att vi har anammat den gamla kejsarmodellen med en vis man som ska bestämma över oss. Detta märks överallt, inte minst på arbetsplatser. Att ha idélösning i smågrupper är att stoppa in demokrati i sitt arbetssätt. I smågrupper lyssnar man på avvikare och behöver inte ta beslut utifrån vad de flesta tycker. Detta kallas medarbetarskap och används på många arbetsplatser. Man kan ha diktatur på toppnivå och demokrati i smågrupper, för demokrati kan ta sig utrymme även i diktatoriska organisationer.
Du håller kurser i, men föreläser inte om konflikthantering. Varför?
– Jag föreläser ibland, men det går egentligen inte att föreläsa om konflikthantering. Det går inte att lära sig agera genom att lyssna på någon som pratar. Det man lär sig av ett föredrag är att sitta tyst. Konflikthantering och att ingripa i härskartekniker är något man måste träna på.
Vem kan använda sig av feministiska mötestekniker?
– När jag bodde i USA på 80-talet användes de av banker, mataffärer, fredsgrupper – alla möjliga. Nyligen höll jag en kurs för ett internationellt transportföretag. Däremot tyckte en stadsdelsförvaltning i Göteborg att det lät alldeles för radikalt …
Fakta: Per Herngren
Ålder: 54
Gör: Ickevåldsaktivist som leder kurser i konflikthantering, ickevåld och feministiska mötestekniker sedan 1982. Har lett kurser i Mellanöstern, Nordafrika och Sydamerika. Författare till nio böcker varav den första, Civil olydnad, har sålt i 20 000 exemplar.
Utmärkelser: Årets folkbildare 2002 (av kulturtidskriften Fönstret).
Funktioner på ett möte
Per Herngren menar att ett möte blir bättre om deltagarna tilldelas funktioner.
Mötesunderlättare – person vars roll är att låta alla komma till tals, leda diskussionsrundor och öppna för egen reflektion.
Tidsunderlättare – ser till att alla mötespunkter får den tid de behöver och påminner: ”nu är det 15 minuter kvar”.
Stämningsunderlättare – ser till att alla mår bra, öppnar fönstret om det behövs, initierar pauser.
Hustomte – fixar fika och städar undan.
Sekreterare – tar anteckningar.
Maktingripare – ingriper när härskartekniker, mobbing eller baktaleri förekommer.