Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Byggbranschen har en omfattande process framför sig för att klimatsäkra byggprocesserna. Bild: FREDRIK PERSSON / TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Omställningen i byggsektorn behöver skyndas på väsentligt

Nya byggnader förbrukar allt mindre energi. Men samtidigt sker stora utsläpp av växthusgaser vid ny- och ombyggnation – där material är en stor bov. Ska branschen klara kraven i den nya lagstiftningen behöver omställning skyndas på väsentligt.

I Göteborg pågår fler byggprojekt än på mycket länge. Och i några av de mest profilerade byggnaderna är miljö- och hållbarhetstänkandet en bärande del av projekten – till exempel i de kommande skyskraporna i Gårda där byggnadernas låga energiförbrukning framhävs i marknadsföringen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Att en omställning av bygg- och anläggningsbranschen är avgörande för att nå ett nollutsläpp av växthusgaser år 2045, som den nya klimatlagen kräver, står helt klart. Bygg- och anläggningssektorn står till exempel för samma klimatpåverkan som inrikestransporterna. Det är ifall man inte tar med den klimatpåverkan som skapas vid uppvärmning av byggnader – annars är de väsentligt högre.

I FN:s statistik över olika branschers klimatpåverkan, så står byggnader för 18 procent av den globala påverkan om man även räknar in el- och värmekonsumtionen. Tänker man på det gigantiska bestånd av gamla byggnader som är allt annat än klimatsmarta och som bidrar till klimatpåverkan, är det lätt att bli pessimist.

Sämre på innovation

Till skillnad mot fordonsindustrin, som också varit i tydligt fokus när det gäller klimatutsläpp, har bygg- och anläggningsbranschen också en rätt låg innovationstakt. Ska klimatmålen nås behöver det forskas i nya material och processer. Bland de material som har högst påverkan globalt hör de mycket använda materialen cement/betong och stål.

I en rapport från Fossilfritt Sverige konstaterar man också att sektorn är rätt fragmentiserad vilket betyder att ansvarsfrågan är rätt otydlig mellan de olika parterna. Att man arbetar i projekt riskerar också leda till att erfarenheter och kunskaper inte överförs mellan uppdragen.

Men med det sagt händer det mycket just nu. De stora bygg- och anläggningsjättarna har skrivit under på den ambitiösa färdplanen som Fossilfritt Sverige lagt fram. Här handlar det om att växthusgaserna ska minska med 50 procent till 2030 och att det ska vara nollutsläpp 2045. Det handlar alltså om nollutsläpp i hela kedjan – från materialproduktion till färdigt hus. Man behöver inte vara byggingenjör för att inse att det är ett mycket krävande arbete för att nå dit.

Möjliga förbättringar

De första stegen i processen handlar om att minska klimatpåverkan genom befintlig teknik, men för att nå hela vägen behöver branschen skynda på utvecklingen av nya material och kombinationer av material väsentligt. I befintliga material pekar man bland annat på att bättre reglera andelen cement i betongen och att välja stål vid armering som är återvinningsbar. Det handlar förstås också om att i högre grad bygga med trä, en råvara Sverige har gott om.

För att överhuvudtaget nå målen gäller det att exakt veta vilket avtryck varje materialval kommer att ge. Vid ett seminarium på Chalmers i veckan framhöll bland andra forskaren Sjouke Beemsterboer vikten av att använda livscykelanalyser vid byggprocessen – redan i ett tidigt skede. Det görs i stor utsträckning inte idag. Här handlar det om att utveckla data kring varje materials och projekts faktiska klimatavtryck, med siffror och decimaler.

På Chalmersseminariet lyfte föreläsarna också fram att det nu pågår flera projekt för att utröna hur man ska närma sig nollutsläpp vid byggnation. Ett sådant är förskoleprojektet med det talande namnet Hoppet på Hisingen. Göteborgs stad kommer att använda lärdomar från projektet för att försöka nå klimatmålen i senare byggnadsprojekt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.