Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/3

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Ny studie: Segregation skapar entreprenörskap

    Etnisk segregation gör nyanlända till egenföretagare i högre utsträckning, enligt en ny studie. I Biskopsgården vill man möta de utrikesfödda entreprenörerna på ett annat sätt.

    Henrik Andersson, nationalekonom på Uppsala universitet, har följt 14 000 personer som kom till Sverige under tidigt 90-tal och undersökt i vilken utsträckning de startat egna företag.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Resultatet presenterades i en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) för ett par veckor sedan. Slutsatsen: etnisk segregation kan möjliggöra företagande.

    – Om ambitionen är att få fler nyanlända att starta företag är nätverkande med företagare med liknande bakgrund en god väg framåt, konstaterar Henrik Andersson.

    Lokala nätverk

    Hans studie visar att nyanlända som hamnade i kommuner med en större andel landsmän var mer benägna att bli egenföretagare inom de närmsta fem åren än andra nyanlända. Detta gällde dock endast om de landsmän som redan bodde i kommunen var företagare. En trolig förklaring är lokala etniska nätverk.

    – Segregation är uteslutande ett negativt laddat ord. Men det är inte lika tydligt att det är negativt med etnisk segregation. Träffar man andra från ens eget land kan det vara en sluss in i sysselsättning, säger Henrik Andersson.

    I och kring Göteborg pågår flera riktade insatser för att öka sysselsättningen bland grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

    Skeptisk

    Ett exempel på det är One stop future shop. Ett projekt som startades i Göteborg 2016 och som från årsskiftet blir ett permanent inslag, under namnet Innovation business center. Projektet tillkom för att hjälpa utlandsfödda att starta företag. och erbjuder kostnadsfri rådgivning och stöd till nyföretagare.

    Tanken är att få igång företagsamheten från det att man kommit till Sverige.

    Projektledare är Samira Savarani och hon är skeptisk till studiens slutsatser.

    – Bor man i ett samhälle med människor som pratar samma språk som en själv och gjort en liknande resa så underlättar det när det gäller att få tag i information om hur man startar ett företag. Dock tror jag det är ett farligt budskap att segregation skulle bidra till företagande, säger hon.

    Varför?

    – Jag tror att man kan uppnå de goda effekterna på så många andra sätt, till exempel genom att ha företagsrådgivning på flera olika språk.

    Mer entreprenöriella

    Att många nyanlända väljer att starta företag är inte konstigt, menar Dejan Djurkovski, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg.

    – De nyanlända som kommit är mer entreprenöriella än många svenskfödda. Men ofta ser de inte sig själva som entreprenörer. Många har en bakgrund i sina hemländer där de alltid har drivit eget, så på frågan om han eller hon är entreprenör får man ofta nej till svar, säger han.

    Henrik Andersson förvånades inte nämnvärt över utfallet i rapporten. Men en variabel som avviker kraftigt från mönstret är kön. Nästan 90 procent av dem som startade företag var män.

    Fler kvinnor

    – Att övervikten skulle vara så stor förvånade mig. Men eftersom urvalet var fokuserat på flyktingar var det redan fler män från början. En annan förklaring skulle kunna vara att det handlar om familjeföretag, där mannen står som registrerad innehavare, säger Henrik Andersson.

    Egenföretagandet bland utlandsfödda kvinnor ökar dock.

    – Det finns en tendens där man har sett att attityden till att starta företag är positivare hos utrikesfödda kvinnor än hos svenskfödda kvinnor. Om man jobbar på rätt sätt och med rätt verktyg är det inte jättestor skillnad, säger Samira Savarani.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.