Något omedelbart twitterinlägg från Donald Trump blev det inte efter EU:s av många väntade tullbeslut. Men USA:s handelsminister Wilbur Ross har på förhand varnat för att det kommer mer USA-tullar på EU-varor om EU inför den typen av motåtgärder som enligt torsdagens beslut träder i kraft till midsommar.
- Det är en ganska stor risk att det kommer besked om nya USA-tullar, säger Andreas Johnson, analytiker på SEB.
Motorfordon utreds
Han pekar bland annat på hur tullbråket mellan Kina och USA har eskalerat i närtid till att omfatta hot om tullar på i princip all USA-import från Kina.
När det gäller EU inledde Trumpregeringen redan i maj en utredning av möjligheten att införa tullar på motorfordon, vilket skulle slå mycket hårt mot stora tillverkare i länder som Sverige och Tyskland.
EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström beklagar att handelskonflikten mellan Bryssel och Washington trappas upp.
"Vi vill inte befinna oss i detta läge", skriver hon i en kommentar till EU-beslutet om motåtgärder.
Inga alternativ
Hon tillägger att det inte fanns något alternativ efter det att president Donald Trump för tre veckor sedan infört tullar på stål och aluminium från EU.
Sveriges handelsminister Ann Linde (S) ser inte heller någon annan utväg för EU och EU-kommissionens beslut föregicks av att samtliga EU-länder gav klartecken förra veckan.
- Det blir orimligt om EU bara låter detta ske utan att reagera. Då säger man ju att USA kan göra vad de vill, säger hon.
Mattias Hedwall, advokat och partner på Baker McKenzie, som arbetar som expert på handelsrättsliga frågor, har också svårt att se alternativa vägar att gå. De länder som gjort upp med USA för att slippa ståltullarna, däribland Sydkorea, har i stället tvingats gå med på strikta kvoter för hur mycket de får exportera till USA.
- Det är ju på sätt och vis samma sak som tullar, säger Mattias Hedwall.
Ny era av konflikt
Som många bedömare ser han hur världsekonomin med Trump har gått in i en ny era av handelskonflikter och protektionism. En konsekvens han räknar med är att många företag nu måste ställa om sina produktionsapparater och sina leverantörskedjor för att få affärerna att gå ihop.
- Osäkerhet blir det nya normalläget. Det här är inget som kommer att försvinna om en vecka eller två. Det här är den nya världen vi lever i, säger han.
I grunden handlar konflikten om att Donald Trump vill ha bort USA:s underskott i varuhandeln med Kina och EU och att han tror att tullarna kommer tvinga företag att flytta jobb, investeringar och produktion till USA.
SEB:s Andreas Johnson tillhör den stora skara ekonomer som tror denna strategi är dömd att misslyckas och att det för USA bara slutar med dyrare varor och produktivitetsproblem.
- Men det är svårt att se någon kortsiktig lösning på de här konflikterna. Risken är att det fortsätter under längre period, säger han.
Fakta: USA:s och EU:s tullbråk i korthet
EU-kommissionen har fattat beslut om att införa 25-procentiga tullar på varor från USA för 2,8 miljarder euro. De träder i kraft den 22 juni. En lång rad stålprodukter berörs, men på produktlistan finns bland annat även majs, juice, jordnötter, bourbon, jeans och motorcyklar.
En andra omgång motåtgärder med tullar på USA-produkter för 3,6 miljarder euro kan enligt WTO:s regelverk införas av EU den 1 juni 2021, exakt tre år efter det att USA införde sina tullar på stål och aluminium från EU på 25 respektive 10 procent.
USA:s regering har på förhand varnat för att det kommer att införas ännu en runda USA-tullar på EU-varor om det kommer motåtgärder från EU. Bland annat utreds sedan i maj möjligheten att införa tullar på motorfordon från EU för 50 miljarder euro per år.
För svensk del skulle tullar på motorfordon bli ett hårt slag, då en femtedel av svensk export till USA på totalt 90 miljarder kronor består just av motorfordon.
Fakta: Svensk ekonomi sårbar
Sveriges ekonomi är sårbar för störningar i utrikeshandeln. Omkring 1,4 miljoner personer i Sverige är sysselsatta inom den så kallade exportindustrin. Och som andel av BNP utgör export och import över 80 procent.
Den svenska varuexporten till USA steg i fjol till 90 miljarder kronor, upp från 87 miljarder kronor året före. Värdet på importen av varor från USA var samtidigt i princip oförändrad på 32,6 miljarder kronor.
Källa: Kommerskollegium, Regeringskansliet