För även fastighetsbolagen har en kraftigt stigande belåning och ett växande beroende av att låna upp på kreditmarknaden, vid sidan av bankerna. Riskerna på kreditmarknaden beskrevs i en krönika i GP i början av november. Och det är där som vi kommer att få se problem om tiderna blir kärvare, vilket de kommer att bli.
Bolag som Oscar Properties, Tobin och SSM, liksom bygg- och projektutvecklaren Serneke, som har nyttjat kreditmarknaden för att finansiera sin redan nu olönsamma expansion är de ”kanariefåglar i gruvan” som först får problem när syretillgången börjar minska.
Kan bli felaktig slutsats
Man kan kanske se detta som isolerade problem där ett litet antal högriskaktörer går på pumpen. Vid en första anblick berör det inte bankerna eller vanligt folk. Men ungefär som den dåvarande centralbankschefen i USA Ben Bernanke i slutet av 2007 sa att riskerna med de så kallade ”subprimelånen” var höga men ”isolerade” från systemet i övrigt, så kan det bli samma felaktiga slutsats för svensk del.
För får vi växande problem på kreditmarknaden, med ett stigande antal fallisemang, så kommer det även att slå in i banksystemet, då dessa dominobrickor inte faller i ett välisolerat vakuum. Detta eftersom alla lån på ett eller annat sätt är kopplade till banksystemet då det är den primära källan för i stort sett all likviditet i det svenska finansiella systemet.
Problem med hög skuldsättning
Dessa problem kopplar därför också till hushållens höga skuldsättning. Denna har fortsatt växa under 2018, om än i en lägre takt. Och det är ett faktum att vi måste ha en viss kredittillväxt om inte ekonomin ska gå i stå. Problemet har varit och är att det krävs en mycket hög kredittillväxt för att få till den tillväxt och inflation som Riksbanken anser hälsosam. Den växande penningmängden driver helt enkelt inte inflationen i tjänster och varor som ekonomen Milton Friedman antog, utan den driver upp tillgångspriser och ner räntorna.
Vi kan illustrera denna kreditpump med statistik från Riksbankens stabilitetsrapport. Enligt denna så svarar nya lån i en befintlig bostad för närmare 40 procent av kredittillväxten hos de svenska hushållen. Om ett hushåll tar upp ett nytt lån på säg en halv miljon för att finansiera sin konsumtion, (ny bil, lite snygga kläder och tjänster för att få guldkant på tillvaron), så är det lätt att förstå att det skapar inflation.
Men om en större del av de nya lånen istället investeras för att generera lite ökad avkastning i förhållande till bolåneräntan, så leder det till att priser på finansiella tillgångar stiger och räntorna faller. Men om man i jakten på avkastning till slut hamnat i högrisklån på kreditmarknaden så kan man förstå att denna pump kan stanna. Och då händer saker.
