Bäst med fast summa
Två tredjedelar av barnen i årskurs ett till sex får en fast vecko- eller månadspeng. Men allt fler får pengar vid behov, och allt fler sparar.
Relaterat
- Det är en trend att fler får pengar när de behöver i stället för en avtalad vecko- eller månadspeng, säger privatekonomen Kristian Örnelius på Swedbank.
Vart femte år sedan 1986 undersöker Institutet för privatekonomi på Swedbank hur mycket fickpengar barn i årskurserna ett till sex får av sina föräldrar.
I årets undersökning svarade 1 672 barn. Den visar att allt fler barn får pengar vid behov, snarare än en fast vecko- eller månadspeng.
Men fortfarande är det vanligast att få en bestämd summa. Det får två tredjedelar av barnen, något som Kristian Örnelius är positiv till. Att ha en fast inkomst kan vara ett bra sätt att förbereda barnen på hur vuxenlivet ser ut, menar han.
- Det finns poänger med att få en fast summa att hushålla med, jag tror att det är det mest pedagogiska. När man blir vuxen kommer inkomsterna ofta en gång i månaden, då kommer ingen och sticker till en pengar. Om man kan ha med den lärdomen från barnaåren så är det väldigt bra naturligtvis, säger han.
En annan poäng är att barnen då lär sig att spara mer långsiktigt. Vill man ha något lite dyrare så måste man regelbundet spara för att ha råd, menar Kristian Örnelius.
Och sparandet ökar bland barnen, visar undersökningen. Bland dem som får en fast summa i vecko- eller månadspeng har sparandet gått från att 45 procent av barnen sparar, till att 73 procent gör det.
Vanligast är att man sparar till datorer, TV-apparater och TV-spel. Därefter kommer sparande för framtiden, utan att veta specifikt vad som ska köpas.
Vad det ökande sparandet beror på är svårt att säga, menar Kristian Örnelius.
- Det kan vara att man fått lite mer i veckopeng och att en del av den ska gå till sparande. De kan också vara att man sparar pengar man får vi andra tillfällen, till exempel födelsedagar. Men i vilket fall som helst så är det en tydlig ökning, det är positivt, säger han.
Vad pengarna ska räcka till bör varje familj själva komma överrens om. Men konsumtionsvaror som fika och godis ska barnen kunna ta ansvar för själva, menar Kristian Örnelius.
Och för att barnen ska lära sig sparande kan det vara en god idé att ge en aning extra i veckopeng.
- Ha en liten marginal för sparande, det ska inte bara vara till bio, godis och rena utgifter. Det ska finnas utrymme att spara till en sak längre fram, säger han.
Fakta/Bakgrund
Så sätter du veckopeng
Tänk på det här när du sätter ditt barns veckopeng. Privatekonomen Kristian Örnelius ger råd.
• Diskutera vad pengarna ska räcka till och vad som ska uppfyllas för att få pengarna. Man kan till exempel ha vissa uppgifter i hemmet som ska göras för att man ska få pengarna, men man ska inte få betalt för allt.
• Ge barnen en fast summa att hushålla med. Man kan ge tillskott vid speciella tillfällen, till exempel om man är på semester. Men då ska man komma överrens om det innan.
• Ha en liten marginal för sparande. Veckopengen ska inte bara räcka till rena utgifter, det ska finnas utrymme att spara till en sak längre fram.
• Ge inte barnen extrapengar, låt dem ta konsekvenserna av att pengarna inte räcker.
• Låt dina barn göra misstag med pengarna. Låt dem köpa något de ångrar.
Vecko/månadspeng
Ungefär två tredjedelar av alla barn med vecko- eller månadspeng måste hjälpa till hemma för att få sina pengar.
Veckopeng är vanligast bland barn upp till och med nio år, medan månadspeng är vanligast för barn som är 11 år eller äldre. För tioåringar är det jämnt fördelat.
Får pengar över
Av de barn som får fast vecko- eller månadspeng svarade 86 procent att det är vanligast att pengarna räcker eller blir över.
Bland dem som får pengar vid behov är sparandet lägre än för dem med fast vecko- eller månadspeng, 44 procent respektive 73 procent.
Beloppen som barnen med vecko- och månadspeng sparar per månad varierar mycket. I genomsnitt sparar flickorna 116 kronor och pojkarna 123 kronor per månad.
Godis vanligaste köpet
Godis är det vanligaste inköpet som barnen gör. Cirka 50 procent av barnen använder en del av sina pengar till det. I genomsnitt lägger barnen 65 kronor i månaden på godis.
Åttaåringarna vinnare
Sedan 1986 har barnens månadsinkomst ökat i alla åldrar, om man jämför de genomsnittliga beloppen i fast penningvärde. Störst ökning i köpkraft har åttaåringar haft med en ökning på 57 procent, medan nioåringar haft den minsta med 31 procent.
