Det går att spara pengar på att systematiskt utnyttja det snabbt ökande utbudet av saftiga rabatter som nu växer fram som en stark marknadsföringstrend.

Rabatterna finns bland annat i kuponghäften som stressade föräldrar till barn i idrottsklubbar över hela Göteborg så här års försöker sälja till vänner och bekanta.

Enjoy Bonusguiden, med norska företaget European Loyalty Systems som ägare, säljer årligen 25 000 rabatthäften via föreningar i Västsverige. Av priset på 395 kronor går 75-100 kronor till klubben, enligt Enjoys svenska chef Lars Brander.

Men den stora vinsten hamnar hos företaget. Förra året såldes kuponghäften för 6,5 miljoner kronor efter avdragen provision. Vinsten blev 1,8 miljoner – en lönsam verksamhet med små kostnader och bara fyra anställda.

Det är en affär som många fler nu vill vara med och dela på. Det senaste året har nya företag flyttat ut rabattkupongerna på webben och in i mobilerna. Det har förändrat affärsmodellen helt, skärpt konkurrensen och ökat utbudet av rabatter.

Med Enjoy betalar konsumenten för att komma över rabatterna. De nya digitala kupongerna eller presentkorten – som kallas "dealar" på det svengelska webbspråket – betalas istället av företagen som säljer produkterna eller tjänsterna.

För att marknadsföra dealarna tar kupongföretagen betalt per kund som nappar – i snitt 40 procent av priset. Om det är halva priset som erbjuds får säljaren då behålla 30 kronor av varje hundralapp som tjänsten eller varan är prismärkt med.

- Det är en annonseringsform som vi följer noga nu, och som sänker kostnadströskeln för att utbudsannonsera till nästan noll, säger Magnus Anshelm, vd för Institutet för reklam- och mediestatistik, IRM.

Han ser fenomenet som en del av genombrottet för reklam i mobilerna. Men också som ny konkurrens för regionala och lokala tidningar, och noterar att den gamla typen av tryckta rabattkuponger redan har börjat tappa mark.

Men än så länge har vi bara sett början på den här typen av marknadsföring. De digitala rabattkupongerna kopplas till mobilernas positioneringsverktyg och länkas till de sociala medierna. Olika lojalitetskort kan också läggas in i mobilerna.

Den som vill kan då få personligt riktade erbjudanden beroende på vilken typ man är, var man befinner sig och vem man umgås med.

Medieföretagen har gett sig in i matchen. Bakom Dealie.se står Göteborgs-Posten och Sydsvenskan som kombinerar de digitala rabatterna med annonser i de tryckta tidningarna. I praktiken tar tidningsföretagen ett steg mot att bli återförsäljare av sina kunders varor.

Norska mediekoncernen Schibsted har köpt in sig i Göteborgsbolaget Letsdeal, som var tidigt ute och kunde rycka åt sig ett lokalt initiativ våren 2010. Andra aktörer i Göteborg är amerikanska Groupon, Eniro och Lokaldealen.

För konsumenterna presenteras det ofta som att många som går ihop kan förhandla fram en mängdrabatt om man slår till före en viss tidpunkt: "18 har köpt. Dealen gäller". Du får en porträttfotografering för 495 kronor. När ordinarie pris är 1 495 kronor.

Samtidigt räknar en klocka ner minut för minut.

Men det är bara en förpackningssak. För säljaren är volymen inte alls avgörande för att pressa priset. Företaget har räknat på vad det får kosta att få in ett visst antal nya kunder i butiken, och satt ett tak för hur många det får bli.

Man har lagt sig på ett pris för att täcka kostnader för material eller råvara och tar arbetstiden på reklamkontot. Därför är också tjänsteföretag som har stor andel fasta kostnader vanligast i utbudet av "dealar".

Men hur kan det löna sig för restaurangen att bjuda på den ena av två huvudrätter, eller för kemtvätten att dra av tjugo procent på priset, när konkurrenten längre ner på gatan gör samma sak?

Kunden kan rycka en kupong till ur häftet, eller klicka upp en ny deal, och äta billigt även nästa gång – och gången därefter.

Rabattjägare, kallas sådana konsumenter. De brukar normalt betraktas som ett gissel av företag som tvingas in i ett priskrig med lockerbjudanden.

Men företaget som erbjuder rabatten hoppas förstås få igen pengarna, genom att nöjda nya kunder kommer tillbaka för att handla igen, och genom att varumärket exponeras på webben, i appar, genom e-postutskick och på Facebook.

Man försöker också sälja mer än det som är rabatterat när kunden har lockats att ta kontakt.

En tom restaurang drar mindre folk än en som har några kuponggäster vid borden. Och en del av de presentkort som rabattjägarna har köpt blir bortglömda och aldrig inlösta. Då är det ren vinst för säljaren.