Folksam kom förra veckan med en ny rapport där de anklagar Pensionsmyndigheten för att ha för positiva prognoser.

Enligt Folksam kommer 80- och 90-talisternas pension landa på 60-65 procent av slutlönen istället för pensionsmyndighetens prognos på 68-73 procent.

Pensionsmyndigheten kontrar med att Folksams utspel bara är ett sätt att ragga nya kunder och att de redovisar även "Folksams" beräkningsmodell i sin årsredovisning.

Så vad kan man förvänta sig?

- Är man oroad, eller intresserad eller nyfiken, ska man skaffa sig en egen bild över sin egen situation. Det får man vare sig av Folksam eller i vår årsredovisning. Man ska inte bry sig om samhället och pensionssystemet i stort, säger Ole Settergren, chef för utvecklingsavdelningen på Pensionsmyndigheten.

Han tillägger att de flesta kan se en bra egen prognos på minpension.se.

Rapporter om pension och pensionssparande har kommit i en strid ström under våren.

Den senaste från Fondbolagens förening, som just nu kampanjar för att få fler aktiva fondsparare, handlade om premiepensionen och visade att två av tre tycker det är bra att få välja själva.

SEB Trygg Liv kom nyligen med en undersökning om att bara 20 procent av svenskarna litar på pensionsbeskeden.

AMF meddelar att svenskarna är nöjda om de får 82 procent av sin lön i pension. Bara 10 procent är nöjda med den mer realistiska nivån 65 procent.

Gemensamt för aktörerna bakom rapporterna är att de tjänar pengar på att du blir orolig och lägger mer pengar och tid på privat pensionssparande eller tjänstepension.

"För de yngre generationerna kommer tjänstepension och eget pensionssparande att spela en helt avgörande roll för att man ska få en bra ekonomisk standard efter pensionen", skrev Folksam i sitt pressmeddelande.

Därmed inte sagt att de behöver ha fel.

För vad alla är överens om är att den allmänna pensionen kommer bli lägre i framtiden än för den som går i pension i dag.

Eva Adolphson, pensionsekonom på Alecta, har en enkel analys av prognosdebatten.

- Ingen av dem kommer att ha rätt. Det enda vi vet är hur mycket vi ska betala in.

Vad summan blir vid pensionsåldern påverkas av en rad osäkra faktorer: Vad som händer med medellivslängden. Hur den egna premiepensionen utvecklas. Framtida genomsnittlig pensionsålder. Hur stor tillväxten blir. Hur börsen utvecklar sig.

- Men ännu viktigare, eftersom det är livslånga prognoser: Hur min framtida inkomstutveckling kommer vara och hur inkomstutvecklingen i framtiden rent allmänt kommer se ut i Sverige.

Adolphson betonar att varje enskild faktor som prognoserna bygger på är svår att förutspå. Dessutom sträcker de sig långt fram i tiden, 20-30 år.

- För en person som är mitt i livet är det egentligen ett hypotetiskt scenario man visar upp.

Hon nyanserar också det fokus som i dag finns på att göra rätt fondval i sitt pensionssparande.

- Det är en rättighet som är bra att den finns. Men det är mycket viktigare att berätta för människor att det nya pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen.

Kort sagt, du måste jobba längre för att få en hyfsad pension. Om du någon gång blir arbetslös eller jobbar deltid, minskar pensionens storlek.

- Du måste också vara en ganska bra löneförhandlare. Att lägga krut på att förhandla upp lönen gör också att man får bättre pension.

Enligt Premiepensionsmyndigheten måste den som är född 1990 jobba två år längre, för att få samma pension jämfört med slutlönen som den som blir pensionär i dag. Men 90-talisten kommer å andra sidan leva ett år längre som pensionär.

Adolphson tvekar lite inför ett av sina råd:

- Om man är 80- eller 90-talist ska man tänka på att inte stanna för länge i den akademiska världen. Varje kurs man går, utvärdera den ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Kommer den här nya 20-poängskursen som jag tar leda till en högre livslön?

Men det är svårt att ta till sig för en 25 åring som tycker pensionen är långt bort

- Man vill inte se sig själv som en flintskallig och grånad pensionär. Men jag önskade att man gjorde det. Pengar som kommer in tidigt i systemet, när man är 25-30 år, är mycket mer värda eftersom du har ränta på ränta på dem.

Ett alternativ kan vara att jobba längre upp i åren.

- Men det är inte alla 67-åringar som är så begärliga på arbetsmarknaden.

Sen betonar hon vikten av att ha en arbetsgivare som har kollektivavtal.

- Då vet man att man får ett bra tjänstepensionspaket. De flesta är inte kapabla att själva göra den förhandlingen.

En normal tjänstepensionen bedömer de flesta till omkring 20 procent av slutlönen.

- Men spannet är stort. Det kan bli 5 procent av lönen, men också 30 procent beroende på hur du lyckas placera den.

För den som är 50+ råder Adolphson att inte ta nya stora lån för boende och förbereda sig för en lägre inkomst.

- Man ska förstå att det inte finns något löfte om pensionens storlek. För många är det rätt chockartat att gå från 100 procents inkomst till 75 procent, eller lägre. Ingen vet hur låg den blir.