* Regeringen beställde redan i höstas förslag på hur man ska skydda hushåll bättre mot framtida bostadsbubblor.

* Finansinspektionen vill sätta ett tak på belåningsgraden, kanske redan i juli.

* Riksbanken oroar sig över hushållens sårbarhet och utreder riskerna med rörlig ränta.

Men hushållen verkar fortfarande gilla läget. De flesta fortsätter att teckna lån med rörlig ränta, (tremånaders bindningstid), upp till 95 procent av villans marknadsvärde.

Majoriteten väntar sig visserligen stigande bopriser det kommande året.

Men tvärtemot bankerna tror de på en reporänta under en procent ett år till.

Bara sju procent av hushållen funderar på att binda sina boräntor de närmaste tre månaderna. Då har ändå var tredje hushåll enbart rörlig ränta och hälften en mix av rörlig och bunden ränta, visar SEB:s senaste boprisindikator.

Mätningen gjordes veckan före riksbankens senaste möte.

Sedan drog alla storbanker ut proppen och höjde boräntorna.

Men när GP frågar storbankerna har ingen märkt någon ökad efterfrågan på att binda lån, efter riksbankens möte.

Några talar dock om en, liten, ökad efterfrågan på längre bindningstider sedan i höstas.

Allt fler bolånetagare vittnar samtidigt om att de tänker fortsätta med rörlig ränta, kanske för alltid. Deras tanke är att under lågräntetider själv spara överskottet, istället för att ge bort det till bankerna i form av "försäkringspremier" mot högre räntor.

Finansmarknadsministern har uppmanat landets husägare att göra sexprocentstestet: Amortera eller spara mellanskillnaden upp till sex procents boränta för att se om ni klarar en uppgång.

Bankerna säger att de kräver mer än så av sina kunder. Normalkravet är att kunden ska klara en ränta på sju procent.

Deras generella råd är att det är bra tid att binda nu, om man tänkt göra det någon gång. Men ändå är det ingen som helt avfärdar idén om den ständigt rörliga räntan.

- Det finns definitivt sådana om kan ha rörligt på allt. Som har marginal och kanske inte ens behöver buffertspara, säger Peter Borsos, kommunikationschef på Swedbank.

Men han betonar att det är få som lyckas med att spå framtida ränteutveckling.

- Det bör man ha i åtanke när man funderar på att ha allt rörligt. Och framförallt ska man individuellt träffa banken för att göra en rådgivning ordentligt kring det. Både för att ha en förståelse för hur räntan sätts, men också hur det påverkar ens ekonomi, säger Borsos.

Tomas Nilsson, regionchef för SEB Väst, instämmer i att rörligt kan vara bra för den som kan ta ränteuppgångar under en längre tid.

- Korta räntebindningar är ju i ett historiskt perspektiv ett framgångsrikt sätt att tänka, säger han.

Ett riktmärke för den som vågar, kan vara bankernas krav på sina bolånekunderna.

- För våra kunders skull räknar vi med marginaler så man ska klara en ränta på sju procent. Det är ett normalscenario plus lite utöver det, för att försäkra sig om att man har återbetalningsförmåga, säger Tomas Nilsson.

En del buffertsparar upp till 10 eller 15 procent. Är det överdrivet?

- Vi har ju 5,09 procents ränta på 10-årslån. Det beskriver vad det kostar att binda lån på tio år. Så bygger jag en buffert som jag bevarar och bevakar för tio procent, vore det väl bättre att binda räntan på tio år.

Nordeas bolånechef Michael Skytt påpekar att ett tredje alternativ ökat i popularitet den senaste tiden: Lån med räntetak.

- Då har man både kakan och äter den.

För en mindre "försäkringsavgift", får man relativt låg ränta, men har ändå tryggheten kvar, i form av en maxränta. Sen konstaterar han:

- Tittar man tio år tillbaka har det alltid varit bättre att ligga med en tremånadersränta. Men samtidigt tar man en risk.