Riksbankens kraftiga sänkning av reporäntan har dämpat krisens effekter på bostadsmarknaden. Men det har också gett stigande huspriser och lockat allt fler till rörliga räntor.

Nu vill statliga Bostadskreditnämnden (BKN) att något görs för att skydda husägare mot sprickande bostadsbubblor.

På regeringens bord har man lagt en rad förslag där grundproblemet beskrivs:

- Man köper för att bo, inte för att investera i fastigheten. Det finansiella risktagandet blir helt enkelt en biprodukt. Enda möjligheten i dag att konsumera boende utan att få ett investeringsbeslut på halsen är att hyra en lägenhet, säger Per-Anders Bergendahl på BKN.

Därför gör inte den normala köparen en ordentlig kalkyl vilket ofta får till följd att bostadens värde utgör flera hundra procent av nettoförmögenheten.

Ur ett investeringsperspektiv innebär det en förkastlig situation där alla ägg ligger i en korg.

Eller rättare sagt, man har bara ett ägg. Och det kan spricka.

- Man borde kunna skilja på beslutet att köpa en bostad för att bo i och beslutet att investera i en fastighet. Det har blivit aktualiserat av händelserna det senaste året och vad som ligger framför oss.

BKN väntar sig ett prisfall som gör var tionde husägare belånad över taknocken. I värsta fall, om man då tvingas sälja på grund av arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa, innebär det att man står kvar med lån utan hus.

Flera studier visar att ett optimalt boendekapital är mellan 30 och 70 procent av den totala förmögenheten.

Därför bör dagens husägare minska sin belåning och hyresgäster öka sitt ägande i bostaden.

BKN vill få regeringens välsignelse för att titta på möjligheten till delägda bostäder, något som praktiseras i Storbritannien.

- För att folk ska har råd att äga sina bostäder har man i England skapat möjligheter att gå in i ett ägande successivt. Man börjar med 20 procent, sen 40 procent och tar över ett ägande eftersom.

Det minskar utsattheten både om bostäderna faller i pris och om räntorna stiger.

BKN nämner också USA. Där finns möjlighet att lämna ett förlusthus till banken och slippa lån som inte betalas av en försäljning.

Det skyddar husägaren, men var också en av orsakerna till att bankerna kollapsade under finanskrisen.

- Det har sina för- och nackdelar. Det är mycket där man ska akta sig för, men det finns inslag som gör att det är väl värt att överväga, säger Bergendahl.

Mest föredömligt anses det danska systemet ha varit under finanskrisen.

Där kan låntagare köpa bolåneobligationer och lämna dem som amortering på sitt lån.

- Det blir en möjlighet för låntagare att anpassa sin skuld till att värdena på bostäder faller, och den finns inte i Sverige.

Bergendahl påpekar att när det gäller pensionssystem och sjukförsäkringar förväntas svenskarna i större utsträckning ta ansvar och gardera sig mot riskerna med att bli sjuka och äldre.

- Men när det gäller risker med boendet saknas samma möjligheter. Och på en bra marknad ska det finnas möjligheter för folk som vill försäkra sig.

Mot räntehöjningar kan du i dag skydda dig med långtidsbunden ränta. Just nu väljer två av tre husägare bort den försäkringen och tar korta lån, med risk för räntehöjning var tredje månad.

Här vill BKN öka möjligheterna genom att underlätta för fler aktörer att etablera sig på lånemarknaden.

- Nya aktörer kan bidra till att du får lägre priser, andra lånevillkor och en marknad som ger låntagaren vad den vill ha. Där finns det förbättringspotential. Köparnas ställning på marknaden är svag, säger Per-Anders Bergendahl.

Nu ska regeringen ta ställning till förslagen.