Extra sjukförsäkring ofta onödig Kunskap om reglerna låg
De flesta förlorar mindre av lönen än de tror vid längre sjukdom.
- Det finns en risk att folk tecknar privata sjukförsäkringar de inte behöver, säger Eva Adolphson på Alecta.
Relaterat
Fakta
Vad är vad?
Sjukförsäkring
Lagstadgad sjuklön betalas av arbetsgivaren de 14 första sjukdagarna efter en karensdag. Lagstadgad sjukpenning betalas av Försäkringskassan från dag 15.
Kollektivavtalad sjuklön och sjukpension kompenserar för inkomstbortfall från dag 15.
Privata sjukförsäkringar kan vara gruppförsäkringar eller individuella och täcka upp för inkomstbortfall utöver den allmänna försäkringen och kollektivavtalet. Karenstiden är normalt 90 dagar.
Sjukvårdsförsäkring
Kan tecknas av privatpersoner och erbjudas som löneförmån genom arbetsgivare. Ger tillgång till privatvård och kan ersätta kostnader för vård och läkemedel.
Taket i sjukförsäkringen
Går vid 7,5 prisbasbelopp. Motsvarar 2009 en månadslön på 26 750 kronor.
2010 sänks prisbasbeloppen från 42 800 till 42 400 kronor. Taket går då vid 26 500.
Det är framför allt vid inkomster som ligger över taket i sjukförsäkringen (26 750 kronor i månaden) som de sjukförsäkringar som ingår i kollektivavtalen har betydelse.
De innebär till exempel att privatanställda tjänstemän med ITP-avtal, liksom alla offentliganställda med 35 000 kronor i månadslön utöver en sjukpenning på drygt 20 000 kronor också får 10 000 i kollektivavtalad ersättning de tre första sjukmånaderna. Därmed får man behålla 88 procent av sin inkomst.
Kunskapen om reglerna är däremot låg. Bland anställda som arbetar hos en arbetsgivare med kollektivavtal uppger endast 22 procent att de också har en sjukförsäkring via jobbet. Det visar en e-postenkät som Alecta gjort bland 3 070 personer.
Eva Adolphson är pensionsekonom på Alecta, som administrerar ITP-systemets utbetalningar.
- Många riskerar att oroa sig för ekonomin vid sjukskrivning i onödan. Det kan också leda till att man går miste om ersättningen. På tjänstemannaområdet är det arbetsgivaren som ska göra anmälan om utbetalning, men på arbetarsidan är det inget krav, utan man kan själv få göra anmälan.
Privatanställda arbetare tillhör också dem som får lägst ersättning vid inkomster över taket.
Medan övriga grupper har kollektivavtal som vid en månadslön på 30 000 kronor ger en extra ersättning på drygt 5 000 kronor i månaden vid långtidssjukskrivning, ger AGS för privatanställda arbetare 2 675 kronor.
- De har inte kompensation på lönedelar som ligger över taket, konstaterar Eva Adolphson.
På LO är man högst medveten om att man har det sämsta sjukförsäkringsavtalet på arbetsmarknaden.
- Vårt avtal har sett ut så sedan det infördes, men det är en stående fråga som alltid är aktuell. I varje avtalsrörelse och så sent som för ett par veckor sedan tog vi upp det igen i förhandlingar med Svenskt Näringsliv, säger Ellen Nygren, ombudsman och förhandlare på LO.
Hon tillägger:
- Även om det är en begränsad grupp som tjänar över taket i sjukförsäkringen så innebär det en väsentlig förlust för dem som är sjuka. Om Svensk Näringsliv nu också accepterat att pensionen ska vara densamma för en tjänsteman och arbetare i samma löneläge menar vi att även övriga förmåner bör vara det.
Privata sjukförsäkringar, som de flesta andra grupper inte har behov av, kan därför vara ett alternativ för vissa arbetare, anser Eva Adolphson.
- Är man en privatanställd högavlönad arbetare, vilket man kan vara om man jobbar mycket skift, kan det vara skäl att teckna en privat sjukförsäkring.
En helt anan grupp som bör tänka på sjukförsäkringen är de som jobbar utan kollektivavtal.
- Förhandlar de själva tror det att det bara handlar om tjänstepensionsdelen och går miste om sjukförsäkringsdelen, säger Eva Adolphson.
