Var sjunde av dagens pensionärer över 65 år saknar helt tjänstepension och får klara sig på en pension som motsvarar 45 procent av den tidigare inkomsten, enligt beräkningar från tjänstepensionsföretaget Collectum.

Cirka 90 procent av alla som arbetar i dag har någon form av tjänste- eller avtalspension, som kommer att utgöra cirka 17 procent av slutlönen för en normalinkomsttagare.

Men en stor del av dagens unga vuxna, 20-29-åringar, som alla omfattas av det nya pensionssystemet får en tuff ekvation att lösa för att klara sin ekonomi på gamla dar.

Folksams senaste undersökning Välfärdstendens, där över 1 000 unga vuxna deltog, visar att nästan 50 procent av 20-29-åringarna inte arbetar. De studerar.

Det stämmer också överens med SCB:s undersökningar.

– Där missar de, de första åtta åren på arbetsmarknaden, och det är en himla massa års inbetalningar av tjänstepension. Och sedan ska de hålla sig kvar. Unga som är födda i slutet på 80-talet förväntas att jobba till nästan 70-års ålder, och sedan kastas de ut i ett pensionssystem med ganska höga risker, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam.

I Pensionsmyndighetens beräkningar utgår man ifrån att unga kommer ut på arbetsmarknaden vid 23 års ålder.

Varje år därefter, som man studerar eller är arbetslös utan a-kassa, förlorar man i snitt två procent av tjänstepension per år. Ju senare in på arbetsmarknaden, desto längre måste man arbeta för att få en pension man kan klara sig på. Och ungas kunskaper om vad kollektivavtalen betyder för slutpensionen är låg, visar en färsk undersökning från PTK.

– En allmän trend sedan 2005 är att kollektivavtalen minskar, och det betyder att färre omfattas av pensionsavtalen. Och det är framför allt i botten och toppen på löneligan; hotell och restaurang, handel, mediebranschen, reklam, ingenjörer och it-folk. Tendenserna ökar framför allt i storstäderna, säger Håkan Svärdman.

Speciellt oroar sig unga kvinnor mycket över framtida pensioner. Det går att relatera till låga löner, otrygga anställningsformer, med deltider, timanställningar och vikariat.

– Vi har träffat på många heltidsanställda ute i handeln där det saknas kollektivavtal, och de får ingen tjänstepension. I Göteborgsområdet saknas det kollektivavtal på 25 procent av de mindre arbetsplatserna. Där går det inte att garantera att tjänstepensionen betalas in, säger Christina Frostebring, ombudsman på Handels i Göteborg, och konstaterar att en anställd utan tjänstepension förlorar cirka 10 000 kronor om året.

– Om du börjar arbeta vid 25 och fortsätter till 65 år, så är det otroligt mycket pengar man förlorar som pensionär, säger hon.

Även om man får tjänstepension måste kvinnor noga tänka igenom hur de ska göra med deltidsarbete när barnen är små. Varje förlorad arbetstimme påverkar tjänstepensionen. Och om hon sedan skiljer sig är risken stor att hon står som förlorare när det är pensionsdags.

För kvinnor i handeln är snittarbetstiden cirka 30 timmar per vecka i Göteborgsområdet.

Inom Kommunal dominerar deltidsarbetet för kvinnor över riket. 52 procent av de kvinnliga medlemmarna deltidsarbetar mot drygt 20 procent av männen. Dessa kvinnor får räkna med låga pensioner – eller att fortsätta arbeta långt upp i åldrarna.

Rent politiskt har man inte velat hantera sådant som uppfattas som felaktiga lönestrukturer på arbetsmarknaden i relation till pensionerna.

– Politikerna har inte velat att man ska ge någon särskild ersättning till kvinnor ut­över det man tycker man gjort genom barnårsrätten och garantipensionen. Ett av resonemangen har varit att man i så fall riskerar befästa de lägre lönerna, säger Ole Settergren, chef för pensionsutvecklingen på Pensionsmyndigheten.

Enligt SVT Pejls stora inkomstgranskning kommer det att dröja 100 år innan kvinnornas löner är i kapp männens.