Olika bud om framtiden
Finansministern är optimist inför 2013 och 2014. Han tror på god tillväxt. Bankekonomer är skeptiska. Vem skall hushållen lita på? Anders Borg eller tvivlarna?
Relaterat
Fakta
BNP-prognoser för 2013-2014
(siffror i procent)
2013 2014
Regeringen 2,7 3,7
Konjunkturinstitutet 1,8 2,8
Ekonomistyrningsverket 1,9 3,0
SEB 1,6 2,4
Handelsbanken 1,9 2,9
Nordea 1,8 2,3
Swedbank 1,6 2,4
På torsdag kommer höstens budgetproposition. Regeringen tänker satsa på framtiden nästa år, 23 reformmiljarder närmare bestämt.
Det blir bland annat satsningar på vägar med och utan spår. På forskning. På sänkt bolagsskatt. Lärlingsplatser och utbildning för drygt 2 miljarder nästa år.
Inte mycket pengar direkt till hushållen. Jo, 170 kronor mer i månaden till ensamstående pensionärer i bostadstillägg. Men inga skattesänkningar. Och inga höjda studiebidrag. Så vad har hushållen att se fram emot före valet 2014?
– Nästa år blir ett mellanår, säger Ylva Yngveson, privatekonom på Swedbank.
Hon tror att hushåll har mer att vänta i budgeten nästa höst, ett år före valet.
– Ja, man väntar säkert med exempelvis skattesänkningar till dess, spekulerar Yngveson.
Hon tycker det är bra att regeringen i år använder reformutrymmet till att bidra till insatser som på olika sätt stimulerar arbetsmarknaden.
– Det bästa bidrag regeringen kan ge hushållen just nu, säger Ylva Yngveson.
Bankekonomer och statliga myndigheter spår en tillväxt nästa år under två procent. Anders Borg bjuder över: 2,7 procent blir det, enligt regeringen.
Vad betyder det för privatekonomin om Borg har rätt? Eller de andra?
SEB:s privatekonomiska expert Gunilla Nyström har jämfört regeringens prognos med SEB:s höstprognos – båda kom i augusti. Den stora skillnaden mellan bankens och regeringens prognos är arbetslösheten.
För nästa år är skillnaden dem emellan bara 0,3 procentenheter. Det motsvarar 15 000 fler jobb om man litar till regeringen.
– Skillnaden är betydligt större valåret, då regeringen spår att arbetslösheten sjunker. Det tror inte vi. Drygt 50 000 fler är arbetslösa 2014 om vi har rätt, säger Gunilla Nyström.
– En dramatisk skillnad, i synnerhet för dem som drabbas, tillägger hon.
Oron för jobben betyder mycket när hushållen funderar över sin ekonomi.
Regeringen tror på en högre inflation än SEB.
– Slår vår inflationsprognos in betyder det att den disponibla inkomsten blir lite större för löntagare än om inflationen drar iväg, säger Nyström.
Kostnader för boräntor väger tungt i många hushålls kalkyler. Riksbanken sänker räntan ytterligare ett steg till en procent och den förblir så låg hela nästa år och en god bit in i 2014. Det tror SEB. Boendekostnaderna sjunker därför en aning i SEB:s tabeller.
Vilka finanspolitiska stimulanser kan då komma till våra plånböcker?
– I budgeten på torsdag finns det nog inte mycket till plånböckerna. Men om han har rätt för åren fram till valet finns det utrymme i den budget som kommer om ett år. Jag kan tänka mig förslag om ännu ett jobbskatteavdrag, ett sänkt tak för statlig inkomstskatt och lägre skatt på pensioner i ett sådant stimulanspaket, säger hon.
– Har däremot Borg fel och SEB rätt, finns det inga pengar till hushållen nästa år heller ... om regeringen inte väljer att låna förstås, säger Gunilla Nyström.
Statens eget Ekonomistyrningsverk (ESV) håller med dysterkvistarna. ESV sammanfattar utsikterna för hushållen i tre meningar:
• Dämpad aktivitet i ekonomin!
• Den svenska hushållskassan går inte ihop i år och nästa!
• Det finns inget reformutrymme i närtid!
