Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Jan Moström, vd på LKAB, Magnus Hall, vd på Vattenfall, Martin Lindqvist, vd på SSAB, och Martin Pei, teknisk direktör på SSAB.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Miljardsatsning ska rena stålet

Stålbolaget SSAB står ensamt för tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Men industrin hoppas att kol ska ersättas med vätgas i produktionen och eliminera utsläppen helt. Nu tas ett steg mot en pilotanläggning.

SSAB är Sveriges största utsläppare av koldioxid och med största sannolikhet också Finlands, konstaterar stålbolagets vd Martin Lindqvist.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Samtidigt är vi världens mest koldioxideffektiva stålproducent. Många har nog upplevt oss som en del av lösningen, med forskning i världsklass, men vi är också en del av problemet, säger han.

I några år har SSAB tillsammans med gruvbolaget LKAB och Vattenfall skissat på en ny produktionsmetod baserad på vätgas. Det skulle innebära adjö till kolberoende masugnar.

En förstudie har gett bolagen råg i ryggen, och nu planeras för en pilotanläggning i Luleåområdet.

- Studien har visat att det är industriellt möjligt. Utmaningen är att göra det industriellt lönsamt, säger Jan Moström, vd för LKAB som levererar järnmalm till SSAB.

Förutsättningarna ändras

Fossilfritt stål skulle med dagens priser på el, kol och koldioxidutsläpp bli 20–30 procent dyrare, enligt bolagens beräkningar. Men i framtiden sjunker sannolikt priserna på förnyelsebar el, och det blir dyrare med utsläpp. Då blir kalkylen en annan, resonerar de.

Det finns redan ett antal tekniker för att minska koldioxidutsläppen, till exempel att använda naturgas.

- Men det här är den teknik vi har bedömt vara mest rimlig om man ska komma tillrätta med grundorsaken och få bort koldioxiden helt, säger Martin Lindqvist.

Utvecklingen är tänkt att ske i flera steg. Målet är att en lösning för fossilfritt stål ska vara klar 2035.

Behövs miljarder

Men det kostar. Mellan en och två miljarder kronor beräknas bara pilotanläggningen gå på. Om allt håller blir nästa steg en demonstrationsanläggning för storskalig produktion.

Pengarna ska komma dels från bolagen, men de räknar också med bidrag från annat håll, bland annat staten.

- Och elnätet måste klara att överföra den energi som behövs. Där behövs investeringar. Där uppfattar jag att det finns en medvetenhet politiskt, säger Magnus Hall, vd för Vattenfall.

Att elen inte skulle räcka till ser han inte som en risk.

- Vår utgångspunkt i dag är att vi har ett överskott på fossilfri el.