- Det här innebär att vi inte utesluter en sådan möjlighet. Skulle utvärderingen tydligt peka på att det finns stora fördelar för ett land som Sverige att vara medlem, då är inte det uteslutet. Vi kommer att göra en grundlig och förutsättningslös analys av bankunionen, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP), till TT.
EU:s bankunion bildades efter finanskrisen och arbetar med att övervaka banksektorn och ska arbeta för att minska risken för att banker får finansiella problem. I nuläget är det enbart euroländer som ingår i bankunionen.
Nordea spelar in
Enligt Bolund finns det både internationella och mer inhemska förhållanden som gör att regeringen nu vill utreda vad ett medlemskap skulle betyda för Sverige.
- Det är inte minst för att britterna har valt att lämna EU, säger Per Bolund.
TT: Hur påverkar det?
- Storbritannien har ju en väldigt stor del av finansmarknaden, och det är klart att det förändrar strukturen generellt i Europa av den del av finansmarknaden som är kvar inom EU, det kommer ju att vara mycket mer koncentrerat till eurozonen. Där finns det skäl att se vad det kommer att innebära för svenska förhållanden, säger Bolund.
Finansmarknadsministern lyfter också fram storbanken Nordeas så kallade filialisering som en anledning till att utvärdera ett svenskt medlemskap i bankunionen. Bakgrunden är att Nordea under våren 2016 ombildades från att ha en dotterbolagsstruktur till en filialstruktur i Sverige, Danmark, Finland och Norge, med huvudkontor i Sverige. Riksbanken har sagt att svenska statens åtaganden ökat i och med detta beslut.
- Nordea har valt att filialisera sig till Sverige vilket gör att vi får en ännu större banksektor i förhållande till vår ekonomi. Det gör att det kan finnas skäl att fundera på att dela risken med andra länder, säger Bolund.
Dela på risk
Enligt honom skulle fördelar med att gå med i bankunionen kunna vara att dela på risken att hantera även stora banker om de hamnar i finansiella svårigheter. Bland nackdelarna nämns bland annat minskad kontroll och inflytande.
- Sedan finns den stora frågan om non-performing loans (nödlidande lån) i Sydeuropa och hur man hanterar dessa. Det är frågor som kan ingå i analysen, säger Bolund.
Arbetet ska vara klart någon gång under 2019.
För knappt en vecka sedan kom nyheten att Danmark överväger att gå med i bankunionen.
- Det visar att det här inte bara är fråga för enbart länder som är med i euron, säger Bolund.
Det här är EU:s bankunion
Bankunionen innehåller två delar: den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) och den gemensamma resolutionsmekanismen (SRM).
Den förstnämnda arbetar med tillsyn av de största och viktigaste bankerna på europeisk nivå. Den senare ska på "ett ordnat sätt genomdriva resolution av banker på obestånd med minimala kostnader för skattebetalarna och den reala ekonomin".
Nu diskuteras också frågan om ett europeiskt insättningsgarantisystem, EDIS.
Källa: Europaparlamentet.
