Kan man lära sig att bli entreprenör?
- Sedan vi startade entreprenörsskolan 1997 har jag sett så många studenter utvecklas på ett fantastiskt sätt. Jag har verkligen blivit ödmjuk av det. Fördomen att du måste vara född till entreprenör har vi bidragit till att sudda ut. Det finns forskning som säger att barn har en stor entreprenöriell drivkraft men att samhället inte lyckas bejaka denna kraft.
Nu pratar man om entreprenöriellt lärande redan i grundskolan. Men är det inte ganska luddigt?
- Jo. Det finns en fara i att entreprenöriellt lärande bara blir ett sätt att marknadsföra en skola. Jag och två kollegor har tidigare kritiserat Bauer-koncernen och ställt frågan om de verkligen var seriösa i sitt sätt att jobba med detta. Det kräver sin form, struktur och innehåll.
Hur skiljer sig entreprenöriellt lärande från att bejaka kreativitet?
- Väldigt mycket pedagogik i dag går mot att man ska frigöra kreativitet och skapandekraft. Det som utmärker entreprenöriellt lärande är att studenten uppmuntras att skapa ett värde eller nytta som någon annan uppskattar. Sedan 1800-talet har utbildningssystemet byggt på att du lär dig för din egen skull. Men man lär sig sannolikt bättre om man känner att man gör nytta för andra – och det måste inte handla om kommersiell nytta.
I sommar har bildning i näringslivet diskuterats. Finansmannen Robert Weil skrev till exempel på DN debatt nyligen om bildningens betydelse för näringslivets utveckling. Hur ser du på det?
- Jag skulle gärna ha det som i USA där man läser mycket humaniora innan man går in i de yrkesorienterade utbildningarna, det som kallas liberal arts. Entreprenörskap kräver att du kan sätta dig in i samhällets förändringsprocesser. Vi försöker tillgodose detta på entreprenörsskolan.
Hur då?
- Ett exempel är att, förutom att jobba i sina företagsprojekt, varje student skriver en uppsats. Då uppmuntrar vi dem att jobba med något tema där de utgår från sin egen upplevelse, men kopplat till litteratur som har med den entreprenöriella resan att göra. Studenterna jobbar också med socialt entreprenörskap vilket har inneburit projekt i olika afrikanska länder. De måste tänka utanför sin egen ofta ganska privilegierade svenska kultur.
Hur har det gått för bolagen som startats på entreprenörsskolan?
- Vi står för 27 procent av omsättningen på alla uppstartföretag som startats på Sveriges lärosäten i totalt 21 inkubatorer. Det är ingen tvekan om att vi är ledande när det gäller uppstartsbolag som genererar omsättning.
Att vara entreprenör har blivit upphaussat – nästan som att vara rockstjärna. Är det bra?
- Entreprenörskap får gärna vara skoj och liv i luckan, gärna trendigt. Jag är glad att många vill pröva på den kreativa biten av entreprenörskap, att vrida och vända. Men jag måste också påpeka att det som ligger bakom det som blir framgångsrikt handlar mycket om uthållighet – man måste vara en gnetare. Göteborg är en gammal handels- och industristad och vi hade inte varit så framgångsrika om det inte vore för att vi har den här typen av gammal industriell tradition. Man bygger och tänker långsiktigt och ger inte upp.
Göteborg är alltså bra på innovation?
- Ja, vi är mycket verkstad vilket jag är stolt över, men vi måste bli bättre på att kommunicera det som händer här. Vi tappade dock finansmarknaden redan under bankkrisen för 20 år sedan och måste få bättre samspel mellan nyföretagande och storföretagande.
Mats Lundqvist
Ålder: 48
Bor: Lunden
Gör: Universitetslektor, avdelningschef, Management of Organizational Renewal and Entrepreneurship och föreståndare för Chalmers entreprenörsskolaFamilj: Fru och två barn
Intressen: Bad och båt i stugan, frisbeegolf och promenader
