Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Lockpriser leder inte till högre slutpriser – däremot kommer de med stora samhällskostnader då personer som egentligen inte har råd ägnar mycket tid åt objekt i onödan, visar Anders Österlings forskning. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Lockpriser – på väg tillbaka?

Skillnaden mellan utgångspris och slutpris har stigit på bred front det senaste året – trots att priserna på bostadsrätter gått ner generellt. Vissa mäklare har en större budpremie än andra, visar statistik som TT sammanställt.

Budpremien är differensen mellan utgångspris och slutpris. Bostadsrätter i Stockholm som förmedlats av Svensk Fastighetsförmedling har gått upp i pris med i genomsnitt nästan 10 procent över utgångspriset de senaste tolv månaderna – att jämföra med Bjurfors vars objekt i genomsnitt stannat vid en ökning på 5 procent in i budgivningen. Det visar statistik som TT sammanställt från bostadssajten Hemnet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Skillnaden skulle kunna bero på att Svensk Fastighetsförmedling medvetet håller priserna nere, säger mäklarfirmans styrelseordförande Håkan Hellström.

- Å andra sidan kan man också vända på det och säga att vi varit mer effektiva i vår marknadsföring och därför fått bättre betalt, säger han.

- Men personligen tycker jag nog att det är för små skillnader för att kunna utröna om det ena mäklarföretaget är bättre än det andra.

Stigande budpremie

För ett år sedan låg budpremien nere på noll. Nu säljs bostadsrätter i Sverige för priser som ligger i genomsnitt fyra procent över det som står i annonserna, något som analytiker menar är ett tecken på en piggare marknad.

Men vad skillnaderna mäklarna emellan beror på är desto svårare att svara på. Bostadsforskaren Anders Österling noterar dock det faktum att samtliga redovisar positiva budpremier, trots att priserna på bostadsrätter gått ner.

Stigande bostadspriser tenderar nämligen att höja budpremierna eftersom priserna går upp mellan tidpunkten för annonsering och försäljning – men så är ju inte fallet.

- Hade mäklarna verkligen försökt göra så gott de kunde så hade ju åtminstone hälften av mäklarfirmorna haft en negativ budpremie – om de inte med flit satt ett lägre utgångspris, säger Österling.

"Fungerade hyfsat"

Det var 2014 när objekt kunde säljas för mellan 15 och 20 procent över utgångspris som diskussionen om lockpriser tog fart.

För att få bukt med problemet införde mäklarbranschen ett nytt prissättningssystem, en modell där mäklaren skulle ange det pris som säljare kunde acceptera.

Efter införandet sjönk den genomsnittliga budpremien drastiskt – men de senaste åren har Fastighetsmäklarinspektionen fått in allt fler anmälningar om mäklare som åter använder sig av den otillåtna strategin.

2014 fick tillsynsmyndigheten in 33 anmälningar – att jämföra med 94 stycken mellan januari och oktober i år.

- Införandet av accepterat pris fungerade hyfsat men sedan kom det en stark efterfrågan på bostäder och då fungerade det inte längre som tänkt, säger Björn Wallhagen, vd på Mäklarsamfundet, som i somras lanserade tjänsten Bopriskollen i syfte att hjälpa mäklare att sätta ett mer trovärdigt utgångspris.

Stora samhällskostnader

Man skulle kunna tro att syftet med lockpriser är att budgivningen ska trissas upp. Men Anders Österling har i sin forskning kommit fram till att det egentligen inte påverkar slutpriserna.

Det som händer är bara att objekten lockar fler intressenter – till en början.

- Vad jag tror, men det är egentligen enbart en ren spekulation, är att många mäklare använder sig av det här för att kunna visa att det kom många till visningen, säger Österling.

- Säljaren blir då trygg med att mäklaren gjort ett bra jobb med att marknadsföra bostaden.

Lockpriser leder till samhällsekonomiska kostnader, hävdar Österling. Att köpa en bostad kräver både tid och energi. Lockpriser gör att personer läser årsredovisningar, kollar på bilder och går på visningar för objekt som de egentligen inte har råd med.

- Det är tid som skulle kunna läggas på någonting annat, till exempel på att köpa en bostad som man faktiskt har en chans på, säger han.