Lantmätare gillar sitt varierade jobb

Samhällsbyggnad hade länge intresserat Anders Sundström när han fick tips om lantmäteriutbildningen. Nu jobbar han med allt från stora samhällsbyggnadsprojekt till att tyda gamla skrivstilar från Hedenhös och lösa kniviga problem.

ANNONS
|

Anders Sundström var visserligensäker påatt han ville plugga till lantmäteriingenjör,men trodde ändåattdet nog var rätt ”beige” att jobba påenmyndighet som Lantmäteriet. Ingetkunde vara mer fel, visade det sig.

– Det här jobbet överträffade allamina förväntningar. Dels för att jagfår jobba med samhällsutveckling,vilket känns otroligt viktigt och angeläget.Det behöver byggas många flerbostäder, nya områden måste planläggasoch all infrastruktur kring dettamåste fungera. Dels för att mitt jobbocksåkan handla om andra saker,som att reda ut en gränstvist mellantvågrannar, eller att hjälpa ett ungtpar som precis köpt en bit mark ochska bygga sitt drömhus, säger AndersSundström.

En annan aspekt av lantmäteri sommånga inte tänker påär att en stordel av Sveriges ekonomi bygger påattdet finns fastigheter att belåna. Detär Lantmäteriets uppgift att se till attallt som har med fastighetsbeståndatt göra sköts påett långsiktigt ochhållbart sätt.

ANNONS

– Ytterligare en intressant del av yrketär att Lantmäteriet hjälper andraländer med att till exempel bygga uppfastighetsregister, för de flesta länderhar inte detta påsamma struktureradeoch omfattande sätt som vi, sägerAnders Sundström.

LANTMÄTERIET ÄR EN gammal, svenskinstitution som grundades redan1628. Och även om det i dag i högstagrad är en modern myndighet byggermycket av dess verksamhet påhändelserlångt tillbaka i tiden.Äganderätt kan vara synnerligenkomplicerat och det kan saknas entydigagränser. Ibland kan myndighetenbehöva utreda ägarförhållandenända tillbaka till 1700-talet. Dåfårman gräva i gamla arkiv och försökatyda ålderdomliga dokument. Därförhar Lantmäteriet ocksåutbildningari hur man tyder gamla skrivstilar ellervad vissa gammalmodiga uttryckbetyder.

– Det kan ju tyckas trist att rotabland gamla papper, men man får enhelt unik inblick i hur livet i Sverigevar förr. Historien blir levande påettväldigt spännande sätt. Dessutom blirdet lite av detektivarbete, för manvet aldrig riktigt var en fråga eller ett problem ska landa, säger AndersSundström.

OKLARA GRÄNSER ÄR vanligare änman tror enligt honom. Det beror påatt alla de digitala kartor som finns pånätet – inklusive de på Lantmäterietshemsida – inte alltid är korrekta.

– När Lantmäteriet påbörjade sindigitalisering på 90-talet och skapadeden digitala registerkartan skannademan in de ekonomiska kartorna ochde är ganska generella – gränser kandiffa på fem–tio meter ibland. Manska i första hand gå efter gränsstenareller rör i marken, men de kan ju tyvärrha försvunnit. Då är det alltidförrättningskartorna från när gränsenskapades som gäller och de är så oerhörtmånga att vi inte hunnit digitaliseraalla ännu. Men vi uppdaterar dendigitala kartan löpande, säger AndersSundström.

ANNONS

Han stöter ibland på uppfattningenatt Lantmäteriet jobbar för långsamt,är krångliga och dyra. Något han delvishar förståelse för:

– Men det handlar som sagt omkomplicerade frågor, där vi ständigtmåste väga olika intressen mot varandraoch tillämpa lagar och rättspraxispå verkligheten. Samtidigt har vi ettuppdrag från regeringen att levererainformation och beslut både skyndsamtoch rättssäkert. Dessutom måstevi bära våra egna kostnader.

ANDERS SUNDSTRÖM ÅNGRAR inte fören sekund sitt yrkesval. Arbetsuppgifternaär oerhört varierade och inomfastighetskunskap finns förutomlantmäteri en rad olika inriktningarsom är eftertraktade från flera håll.Till exempel fastighetsekonomi, GIS(geografiska informationssystem)och samhällsplanering.

– Det finns många typer av jobb attvälja bland – antingen i offentlig sektor,som på en kommun, Trafikverketeller Lantmäteriet, eller inom denprivata sektorn. Man behöver aldrigha tråkigt med det här yrket, sägerAnders Sundström.

ANNONS