Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S), Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin och LRF:s ordförande Palle Borgström höll på måndagen en presskonferens om torkan.
- Om situationen fortsätter in i augusti kommer vi ha ett rent krisläge i Sverige, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.
Enligt honom är läget för lantbruket betydligt värre än det senaste svåra torkåret 1993. Framför allt gäller det skörden av foder till djuren. Djurbesättningar kan behöva nödslaktas på grund av foderbristen, och det ser ut att bli först ett överutbud av svenskt kött, och senare brist, allteftersom djuren försvinner.
- Ska bönderna överleva som företagare behövs insatser. De får högre kostnader, och måste redan nu få högre likviditet i företagen, säger Palle Borgström, förbundsordförande för LRF.
Nu kommer torkan att få konsekvenser för lantbruksföretagarna under flera år framöver, förklarar han. När skörden minskar eller uteblir kommer det inte in några pengar i bolagen, och de kan få svårt att till exempel köpa utsäde till nästa säsong, enligt Palle Borgström.
"Exceptionell läge"
- Läget är exceptionellt, säger också Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin, och lovar att Jordbruksverket ska göra allt som står i myndighetens makt.
Både regellättnader och dispenser är på gång, liksom åtgärder som likviditetsrådgivning för jordbruksföretagen.
Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht uppger att han har nära kontakter med EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan om möjligheterna för Sverige att få pengar ur EU:s krisfond. Det skulle kunna ge bönderna lite bättre chanser att överleva som företagare. Men hur mycket pengar som skulle behövas vill han inte säga.
Hoppas på krisstöd
- Min bedömning är att EU-kommissionen tar det här på största allvar, säger Sven-Erik Bucht.
Även bönderna i de baltiska staterna, Finland och Tyskland drabbas hårt av torkan. Att flera länder är drabbade talar, enligt Bucht, för att EU-kommissionen öppnar upp krisfonden.
- Men jag kan inte garantera något, säger landsbygdsministern.
- Och vi ska inte vänta oss att krisfonden kan lösa alla de här problemen.
Sven-Erik Bucht uppger att det snarare skulle handla om en lindring för bönderna.
Självförsörjningen minskar
Torkan har på ett mycket konkret sätt visat hur beroende vi är av vädret och klimatet för att få mat på bordet. Just nu har också diskussionerna vaknat om vårt beroende av matimport för att täcka vårt behov.
- Detta påverkar vår förmåga till självförsörjning i år. På sikt måste den öka, säger Sven-Erik Bucht.
Men årets torka kan också bli en viktig lärdom, och kanske en väckarklocka både för konsumenter, jordbruksnäring och politiker.
- Det är helt klart att det är en viktig uppgift att dra lärdom av det här, säger Christina Nordin.
Fakta: Mat och väder
1993 var också torkan svår, om än inte lika allvarlig som nu. Det kostade då lantbruket runt tre miljarder kronor. Enligt LRF är det värre nu och kostnaden är redan uppe i två miljarder kronor bara när det gäller spannmål.
Allvarligast nu är bristen på foder och bete till djuren. Enligt Jordbruksverket gav den första vallfoderskörden 50-70 procent av en normal skörd, och den andra bara 0-30 procent. Även den tredje kommande vallfoderskörden är i stor fara.
Spannmålsskörden beräknas bli mellan 50-70 procent av det normala.
Enligt jordbruksminister Sven-Erik Bucht (S) kan det bli aktuellt med ett stöd för att transportera foder från norra till södra Sverige.
Andra åtgärder som är på gång är tidigare utbetalningar av ordinarie EU-stöd till bönderna.
Jordbruksverket ger också dispenser för att få skörda arealer som annars inte skulle få skördas förrän senare.
Källa: LRF; Jordbruksverket och regeringen.