Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Sverige är en kvartalsekonomi och klarar inte av långsiktiga satsningar som till exempel grundforskning om AI, anser Håkan Lans, landets kanske mest kände innovatör just nu.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kritik mot att Sverige halkar efter kring AI

Många länder skjuter till enorma belopp till forskning om hur artificiell intelligens (AI) kan utveckla samhället, men svenska politiker får kritik för att hamna i bakvattnet.

AI, och all den nya teknik som är kopplad till begreppet, har på senare tid kallats den fjärde industriella revolutionen. Runtom i världen forskas det intensivt och utvecklas system för i princip alla samhällssektorer. Nya kraftfulla kvantdatorer och mjukvara som bygger på så kallad "deep learning", en maskininlärning som tar fasta på hur vi människor och våra hjärnor fungerar, kommer att innebära förändringar som är svåra att förutsäga i dag.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I USA, Kanada, Storbritannien och flera asiatiska länder satsas nu miljardbelopp på grundforskning om hur tekniken ska kunna användas. Till och med våra närmaste grannar satsar betydande pengar medan det offentliga Sverige i princip inte satsar alls. Wallenbergsfären har via sin forskningsstiftelse däremot gått in med över två miljarder kronor under tio år till landets tekniska högskolor för forskning.

Brist på insikt

På ett seminarium i Stockholm nyligen ställdes frågan om Sverige är rustat för att ta en ledande roll inom AI. Svaret från alla deltagande experter blev närmast ett rungande nej. Varför ointresset är så stort fick dock aldrig något klart svar.

- Min gissning är att det varit valår, men också att det råder brist på insikt och långsiktighet bland politikerna. Många har svårt att förstå hur stor den här frågan faktiskt är. Men jag tror också att det beror på att den svenska statliga budgetstrukturen inte tillåter långsiktiga satsningar, och det här handlar om infrastruktur på väldigt hög nivå, säger Kye Andersson, marknadschef på företaget Peltarion som utvecklar plattformar för AI.

Innovationsmyndigheten Vinnova konstaterade i våras att Sverige står inför stora utmaningar när det gäller artificiell intelligens (AI) i samhället. Brist på kompetens inom såväl offentlig som privat sektor, lagstiftningshinder och svårigheten för aktörer att se konkurrensfördelarna med AI är några av hoten som kan förhindra Sveriges AI-förmåga, konstaterade myndigheten i en rapport.

Kvartalsekonomi

Håkan Lans, som bland mycket annat uppfunnit positioneringssystemen som den internationella flyg- och fartygstrafiken använder i dag samt den första grafikprocessorn i persondatorerna, anser att det finns stora brister i det svenska innovationsklimatet.

- Man måste acceptera att människorna som är drivande och skapande får arbeta i fred och att de får resurser. Det finns alldeles för många som frågar efter en affärsplan och när återbäringen kommer, säger han.

Han är också orolig för att de svenska innovatörerna som kommer att hjälpa till att utveckla AI inte får någon hjälp i Sverige när utländska bolagsjättar stjäl deras idéer. Själv har han de senaste decennierna lagt enorma mängder tid och pengar på rättstvister i USA.

- Det är tragiskt att det aldrig statueras exempel. Sverige har aldrig satt i gång ett brottmål för patentintrång. Det är fritt fram att stjäla det som skapas i Sverige.