KI: Svensk högkonjunktur vänder

Sedan 2016 har svensk högkonjunktur pekat uppåt. Den tiden är nu förbi, enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos.

Men än så länge är den ekonomiska kallduschen, nästa lågkonjunktur, flera år bort, enligt Hedén Westerdahl.

- Vi har en låg arbetslöshet, hög sysselsättning och kommer ha en fortsatt högkonjunktur till 2021. Men i riskbilden återfinns prisfall på bostadsmarknaden, omvärldens eskalerande handelskrig och ännu större sättning när det kommer till bostadsinvesteringar i Sverige.

Samtidigt är stämningsläget i näringslivet starkt. Alla sektorer ser hög efterfrågan och den svenska BNP-tillväxten, som tidigare tagit stöd av bostadsinvesteringar hålls istället uppe av svensk export.

Välfärden äter upp reformutrymmet

Den förda expansiva finanspolitiken innebär ett ofinansierat reformutrymme på 110 miljarder under den kommande mandatperioden. Det räcker enbart till att täcka dagens personaltäthet och en standardökning i välfärden, enligt KI:s generaldirektör Urban Hansson Brusewitz.

- Netto finns inget över till annat. Vill man sänka skatterna måste man sänka bidragen, och på motsvarande sätt, vill man höja bidragen måste även skatterna stiga.

Ökade inflationsförväntningar

Minskad efterfråga från offentlig sektor och byggbranschens sättning leder dock till en lägre sysselsättningstillväxt under 2018 och 2019. Samtidigt väntas arbetslösheten landa på 6,2 procent de kommande åren med fortsatta matchningsproblem på arbetsmarknaden.

Därmed väntas lönerna stiga och sammantaget med höga energipriser och en svag krona spås inflationen stabiliseras runt 2 procent i år och under 2019. Den underliggande inflationen beräknas komma i kapp under våren 2019 – först då väntar en styrräntehöjning, enligt KI.

Pessimistiska hushåll

Samtidigt som näringslivet uppvisar optimism pekar KI:s Barometerindikator att konsumenterna blir alltmer pessimistiska. Deras syn på det ekonomiska läget är nu under historiska snitt.

Konsumenternas förtroendeindikator sjunker till 96,8 i juni, ned från 97,9 en månad tidigare. Denna indikator har därmed backat sju månader i rad och ligger under det historiska snittet.

Handelskrig oroar

Enligt KI:s prognos är det exporten som kommer driva tillväxten framöver. Ett eskalerande handelskrig med flera nya tullar skulle då kunna slå hårt mot svensk ekonomi.

- Det skulle så klart inte vara några goda nyheter om fler handelshinder mot exempelvis motorfordon kommer på plats. Det är en viktig industri med ett stort antal underleverantörer i Sverige, säger prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl.