Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

"Katastrof om Pfizer tar över"

- Om Pfizer köper AstraZeneca är det katastrof för forskningen i Sverige. Jag tror inte alls på stora sammanslagningar. De gynnar inte utvecklingen av nya läkemedel, säger Anders Vedin.

Han var vd för AstraHässle i Mölndal, bland annat under åren då magsårsmedicinen Losec blev Astra-koncernens kassako. Han hoppade av när Astra och Zeneca blev ett 1999.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Jag trodde inte på den affären heller, därför att forskning och utveckling av nya mediciner följer en helt annan logik än allmänt storföretagande, säger Anders Vedin.

I slutet på 1990-talet, då han lämnat Astra, höll Anders Vedin ett föredrag med titeln "Dinosaurernas död och de små myrornas krig".

- Dinoasurerna lever, de äter både varandra och myror, det vill säga äter innovativa forskningsföretag som arbetar nära universitet och laboratorier, säger Vedin.

Han är själv är engagerad i flera myrstackar sedan han lämnade Astra.

- Visst hade vi problem när Hässle utvecklade Losec. Men beslutsvägarna där och då var korta, säger han.

Om det kommer ett genombrott "över en natt" i ett laboratorium blir det efter varje fusion en allt längre väg till den ledning och styrelse som beslutar om företaget skall lägga ytterligare ekonomisk kraft på genombrottet.

Han ser hur AstraZeneca betalt rundhänt med pengar för att köpa in sig i andras forskningsprojekt, när det blir allt mindre av innovationer och genombrott i de egna laboratorierna.

- Det är ingen tvekan om att man får rent ekonomiska samordningsföredelar vid stora sammanslagningar. Men de har inte med den nyskapande verksamheten att göra, utan rör tillverkning, administration, marknadsföring och slutdokumentation, säger Anders Vedin.

Enligt honom svältföder varje fusion, som i AstraZeneca, forskning och utveckling i bolagen.

- Man strömlinjeformar produktion och marknadsföring. Och man får bara en vd att betala astronomiska belopp till. Så tar man ut synergieffekterna.

- Men när de väl är gjorda, sitter man där med en större kostym. Och därför större risker.

- Ett decennium senare, då det är städat och rationaliserat är man i samma situation som före fusionen. Men fallhöjden har blivit så mycket högre. Då krävs det nya produkter och nya fusioner, säger Anders Vedin.

Jättarna inom läkemedel köper ofta in sig i små innovativa företag nära akademierna. Är det inte bra?

- Många gånger blir det ganska rätt. Men dinosaurerna har ett märkligt sätt att resonera. De köper en myra, men säger till myrans ägare att det är många risker kvar. Därför kan de som äger myran inte få så mycket betalt, som de kanske trodde.

- Men de risker som myran tagit under utvecklingsarbetet "glömmer" dinosauren. Det betyder att små företag inom medicintekniken ofta är underfinansierade, ibland går de omkull, säger Anders Vedin.

Men ett litet hopp har han ändå. Dinosaurernas profiterande på myrorna har börjat få konkurrens.

- Här i Sverige börjar privatinvesterare blir allt bättre och mer intresserade av myrorna och deras utvecklingspotential, säger Anders Vedin.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.