Spotpriset på den nordiska elbörsen låg runt 63 öre per kilowattimme på söndagen, vilket är betydligt högre än vid samma period förra året.
- Det är lite av ett väderfenomen. Vi har ett kallt väder och det driver upp förbrukningen. Det är ett blockerande högtryck i hela Europa vilket gör att förbrukningen är förhöjd i våra grannländer också, säger Faraz Azima, vd på elsajten Elskling.
Underskott i magasinen
Det kalla, torra och vindsnåla vädret gör att det även produceras väldigt lite el från vindkraftverken för tillfället. Ytterligare en förklaring till de höga elpriserna är underskotten i vattenmagasinen efter den varma och torra sommaren.
Bristen på billigt producerad vattenkraft har gjort Sverige mer beroende av fossilproducerad kraftproduktion i utlandet, bland annat kolproducerad el från Tyskland. Samtidigt har kostnaderna för kolproduktionen ökat kraftigt.
- Kolproduktionen är dyrare i dag till stor del på grund av utsläppsrätterna. På tolv månader har priset på utsläppsrätter tredubblats, säger Faraz Azima.
Kännbart för konsumenter
Under 2018 låg medelårspriset på 46 öre per kilowattimme, vilket är en ökning med 60 procent jämfört med 2017. Till det kommer höjda elnätsavgifter vilket gjort att hushållen fått anpassa sig till högre elkostnader.
- Summan har börjat bli kännbar för många konsumenter.
Vad hushållen kan hoppas på är att vädret slår om.
- Får vi långt över normal nederbörd under två månader då kommer vi att ta igen det här underskottet och då blir vi mindre beroende av omvärlden, säger Faraz Azima.
