Skattesmitning i Sverige, Danmark och Norge är i internationell jämförelse inte så stor. Medelskandinaven smiter undan 3 procent av sin skatt, visar rykande färsk forskning av bland andra Gabriel Zucman, professor i ekonomi vid Berkeley-universitetet i Kalifornien.
- Men bland dem som är allra mest förmögna, de mycket rika med tillgångar på mer än 50 miljoner USA-dollar (cirka 400 miljoner kronor), ser vi att de smiter undan 25-30 procent av sin skatt, säger Zucman.
Då syftar den franske ekonomen på den olagliga skatteflykt som sker bland cirka 1000 svenskar, den rikaste 0,01 procenten av befolkningen. Skatteförlust genom lagliga kryphål tillkommer.
300000 dagisplatser
Zucman är världsledande på sitt område och har forskat om hur enskilda och företag drar nytta av upplägg i skatteparadis och luckor i lagarna i länder som Irland och Nederländerna. En typ av upplägg som framgår tydligt i den nya stora paradisläckan, som TT och SVT tagit del av.
Utifrån Zucmans forskning och Skatteverkets tidigare bedömningar undanhålls via skatteparadis uppskattningsvis drygt 40 miljarder kronor i svensk skatt. Hushållen står för cirka en tiondel och företagen för resten. Det motsvarar omkring 100000 undersköterskor i äldreomsorgen, dagisplatser för cirka 300000 barn eller skolgång för över 400000 barn.
- Rika människor är inte ondare än andra, men man måste se till det utbud som finns med rådgivning om skatteundandragande och skattesmitning.
Banker och särskilda konsulter i skatteparadis, som juristbyrån Appleby i paradisläckan, vänder sig till just de superrika. Konsulterna måste stoppas, anser Zucman.
- Om en bank blir påkommen med medhjälp till ekobrott borde den tvingas att lägga ner. Det skulle minska utbudet av skattesmitning avsevärt. Och om det inte finns något utbud så kommer skattesmitningen att upphöra.
Flyttar vinster
Samtidigt utnyttjar storföretagen kryphål som gör att de kan undanhålla skatt lagligt. Nederländerna, Irland och Bermuda har en särskild dragningskraft. Där bor mindre än en tredjedels procent av världens befolkning, men de hyser 35 procent av all vinst som amerikanska multinationella bolag tjänade utanför sitt hemland i fjol enligt Zucmans forskning.
Det är hur lätt som helst för företag att flytta sin vinst från ett högskatteland till ett lågskatteland, säger Zucman, något som paradisläckan också visar. Men lösningen är inte ”en kapplöpning mot botten”, där länder konkurrerar med varandra om att ha lägst bolagsskatt.
- Vi måste slå fast att om ett bolag som Apple har en global vinst på låt säga 50 miljarder dollar och 1 procent av vinsten, 500 miljoner dollar, dras in i Sverige, så ska skatt på 500 miljoner betalas i Sverige. Med ett sådant system löser man problemet med skatteundandragande fullständigt. Vi kan inte vänta tio, femton, tjugo år, för då betalar företagen 0 procent. Och alla länder kan göra detta. Sverige kan i morgon säga: Så här ska vi beskatta de multinationella företagen.
Fantasibelopp
Vinstflyttandet mellan länder berövar världens skattemyndigheter fantasibelopp.
- Uppskattningsvis handlar det om 250 miljarder euro (cirka 2400 miljarder kronor) per år, säger OECD:s chef i skattefrågor Pascal Saint-Amans.
Frankrike, Tyskland och flera andra EU-länder reste nyligen krav på att täppa till kryphålen som storföretag som Apple, Google och Facebook utnyttjar.
Över 100 länder, bland dem Sverige, har också skrivit på en OECD-konvention från i juni mot vinstflyttandet. Utbytet av finansiell information ökar också mellan världens länder. Olika länders skatteamnestier – som gör att personer självmant och ostraffat får ta hem utländska tillgångar om de skattar för dem – leder också till resultat, påpekar Pascal Saint-Amans.
- 500000 skattebetalare runtom i världen har nu i hemländerna deklarerat sina tillgångar.