Jackes jakt på nya storsäljaren

När den stormen bedarrat började istället kampen att vända ett stort försäljningstapp, med forskning, forskning och mera forskning.

Du tog över vd-posten i Sverige i oktober 2013. Kort därefter kontaktade Pfizer styrelseordförande Leif Johansson om ett uppköp. Hur var den tiden?

– Det var intensivt. Kontakterna sköttes främst av Leif Johansson och vår globala koncernchef Pascal Soriot, men även här var vi tvungna att planera för olika scenarion. Vad skulle hända om Pfizer fick igenom ett bud? Historiskt sett har de lyckats med sina uppköpsförsök, vilket lett till stora förändringar i de förvärvade bolagen. Pfizer har i regel plockat ut de delar de vill ha, och konsoliderat verksamheterna snabbt och effektivt. Det var inte den framtiden vi tyckte var den bästa för Astra Zeneca. Många av medarbetarna var oroliga, men i och med att styrelsen var snabb att avvisa alla bud skapades samtidigt en stark sammanhållning internt. I efterhand har vi sett att den amerikanska regeringen har stoppat liknande affärer, som Pfizer-Allergan, vilket gör en ännu gladare att vi inte påbörjade en affär.

Var alla investerare med på att tacka nej till Pfizers bud?

– Majoriteten var med oss. Sedan är det klart att vissa tycker det är bättre med cash i dag än cash i morgon, men vi såg ändå att vi hade möjligheter att leverera bättre ekonomi över tid. Vi hade en forskningsportfölj som var inne i ett känsligt skede, där fokus behövde ligga på att ta potentiella mediciner till patienter. Det fick inte störas av en stor strukturell affär.

Att forska fram nya läkemedel är otroligt dyrt, samtidigt som det är oförutsägbart. Hur lägger man upp en finansiell strategi för att hantera det?

– Den här branschens signum är att det är stora svängningar, beroende på om en studie läser ut positivt eller negativt. Man måste ta ett antal risker. Vi vet att det mesta vi gör i våra labb inte kommer att resultera i en medicin, det är the name of the game. När potentiella läkemedel går vidare till de senare faserna är kostnaderna extremt höga. Då blir prioriteringen oerhört viktig. Man tittar på olika faktorer, som kostnader, patientpopulation, konkurrens och sannolikheten att lyckas.

Hur påverkar de här svängningarna personalen?

– Man får komma ihåg att den kompetens vi har här byggs upp under lång tid. Forskningen ska vara grunden för en långsiktig affär, då kan man inte öka eller minska personalstyrkan med tio procent bara så där. Om vi skulle ha ett antal studier som går emot oss får vi såklart fundera på vad vi har för kapacitet och hur mycket vi kan investera i forskningen på längre sikt, men cyklerna för det är mycket längre än för enskilda studier.

Här på Göteborgsanläggningen sysslar ni mest med andningsrelaterade sjukdomar, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, men i Astra Zenecas totala forskningsbudget är det onkologin som växt de senaste åren. Hur påverkar det er?

– För fyra år sedan hade vi en forskningsbudget på fyra miljarder dollar, i dag är den närmare sex miljarder dollar. Majoriteten av tillväxten har skett inom onkologi, men det innebär inte att vi investerar mindre i övriga delar. Jag tror att det är svårt att hitta bolag som först tappat tolv miljarder dollar i försäljning, och sedan signifikant ökat sin satsning på forskning. Vi har en styrelse som vågat satsa på att bygga upp en stark forskningsportfölj och ägare som är med på den resan. Försäljningskurvan de senaste åren har inte varit tilltalande, men forskningsportföljen vi har just nu är så pass stark att den kommer att leda till en framtid som är mycket mer gynnsam.

Finns det då potential för anläggningen här i Mölndal att växa?

– Vår grundidé är att vi snarare ska vara mer öppna för samarbeten, inte att vår interna forskning nödvändigtvis ska växa. För några år sedan gick vi genom några supertuffa år, då vi bland annat stängde ner forskningsanläggningar i Lund och Södertälje. Vi hade en stor del av forskningen låst i våra egna byggnader, med höga interna kostnader.

– På den tiden, runt 2010, kom 22 procent av vår forskningsportfölj utifrån. I dag är den siffran över 50 procent. Vi är agnostiska i det att forskningen kan komma från akademin eller mindre biotechbolag, så länge det är vetenskaplig toppklass. Vi samarbetar till exempel med Sahlgrenska och vi har ett stort projekt tillsammans med Karolinska institutet.

–Sedan kan mycket av forskningen så klart styras härifrån. Göteborg är en av våra tre strategiska forskningsenheter, tillsammans med Gaithersburg utanför Washington DC och den anläggning vi bygger i Cambridge, England.

Vilka är Astra Zenecas största utmaningar framåt?

– Många projekt befinner sig nu i sena faser. Bland annat har vi mediciner för njursjukdomar och olika cancertyper som vi hoppas få ut på marknaden de kommande två åren. En annan stor utmaning för hela forskningsorganisationen är att utveckla strategier för att hantera stora mängder data. Det var inte längesedan man kartlade det första mänskliga genomet (en människas fullständiga DNA-sekvens, reds anm.) Nu vill vi kunna analysera två miljoner genom. Det kräver oerhört stor kapacitet.

Jacke om…

Brexit

Vi vet inte än hur avtalet kommer att se ut, men det viktigaste för oss är att vi kan fortsätta ha ett gemensamt regulatorisk regelverk i EU och Storbritannien. Dessutom vill vi kunna exportera läkemedel och flytta kompetenser lika fritt som vi kunnat göra hittills. Den brittiska regeringen är klar över att man måste kunna attrahera internationell kompetens även i framtiden, men frågan är hur selektiva de kan vara med arbetstillstånden.

Framtida mediciner

De närmsta åren har vi potential att ta fler nya läkemedel till patienter än vi någonsin gjort tidigare, men det är omöjligt att säga vilka studier som läser ut bra och inte. Några av de mest spännande är studier med så kallade biologiska läkemedel, där vi har projekt inom andningsvägarnas sjukdomar.

Tidsoptimismen

Jag är nog obotlig tidsoptimist. Man får energi också av att ha den pressen, det är ganska tilltalande. Häromveckan hade jag en underbar start på dagen. Först var det möte på Sahlgrenska science park mellan 7.30 och 8.50, därefter ett möte på gaten på Landvetter mellan 9.15 och 9.50. Klockan 10 gick planet till ett möte i Stockholm.

TEXT

Caroline Widenheim

caroline.widenheim@gp.se