Hyreshöjningar kan ha bottnat

Hyresgästföreningen har tagit fram statistik över hyrorna i hela landet – hyreskartan, som bygger på siffror från SCB. I år steg hyrorna med i genomsnitt 1,1 procent jämfört med 2017.

- Trenden med relativt låga hyresökningar fortsätter, säger Hyresgästföreningens förhandlingschef Erik Elmgren.

På väg upp

Låga räntor och lägre taxehöjningar än tidigare år förklarar merparten. Men det kan ha varit en botten. För 2019 anar Hyresgästföreningen att höjningarna blir högre.

- En viss uppgång ser vi, åtminstone i bolagens krav, säger Elmgren.

Sedan 2000 har snitthöjningen per år legat på 1,7 procent, bra mycket mer än inflationen under samma tidsperiod.

Men det är på riksnivå, på lokal nivå är skillnaderna mellan topp och botten stora. Generellt ligger hyrorna högre längs kusterna, på högskoleorter och i storstäder, där efterfrågan helt enkelt är högre. Och det som verkligen får den allmänna hyresnivån att dra iväg på vissa orter är mycket nyproduktion och renoveringar av gamla hyresrätter – en olycklig utveckling, enligt Hyresgästföreningen.

- Det saknas politiska verktyg, säger Elmgren.

Billigare i förorten

Högsta hyreshöjningarna har det gångna året skett i Nykvarn, Haninge, Östermalm i Stockholm och Svenljunga. Orsaken är mycket nyproduktion som höjer snitthyrorna, enligt Elmgren.

Dyraste hyrorna i snitt i riket finns i Täby och Vaxholm med 118 kronor per kvadratmeter som högst. Det är också två av få kommuner som saknar ett eget kommunal bostadsbolag, enligt Erik Elmgren. Lägst hyror har Fagersta, 63 kronor per kvadratmeter.

Elmgren vill också lyfta det faktum att det är rejält dyrare i Stockholms innerstad än i förorten – tvärtom vad som ibland brukar påstås.

Rättad: En tidigare version av denna text innehöll en felaktig jämförelse i ingressen mellan den billigaste och dyraste kommunen.