Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    ”Horsetech” ska hjälpa dig sitta rätt på hästen

    Ridsportbranschen – som omsätter miljarder – har precis fått upp ögonen för teknisk innovation. Ett av bolagen är Rideq som skapat ett verktyg för att förbättra ryttarens sits. Deras första produkt lanseras i dagarna.

    Inom ridsporten finns ett Moment 22 – sitsen är central för att bli en bättre ryttare, men för att kunna bedöma hur du sitter på hästen måste du betrakta dig själv från marken. Invanda rörelsemönster är oerhört svåra att lära om, och många ryttare kämpar med obalans och asymmetri i sitsen.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Rideq ska ge bättre ryttare, men Annika Ridington har i grunden hästens perspektiv i åtanke främst. ”Förhoppningen är att detta ska underlätta oerhört för hästarna, och minska belastningsskador. Om man sitter fel så behöver hästen inte bara balansera upp sig själv, utan även sin ryttare.”. Bild: LISA THANNER

    När Annika Ridington skulle skriva masterarbete på Chalmers var det interaktionsdesign som lockade. Att designa efter verkligheten, och koppla produkter till hur människor faktiskt beter sig.

    Steget inte långt

    Som hästnörd och ägare av en hästgård där hon rider in och tränar islandshästar var steget inte långt till att skapa en produkt som underlättar för ryttare att sitta rätt, och därmed rida bättre.

    – De flesta hästägare rider bara för instruktör då och då, och det är ofta samma problem som återkommer. Så jag frågade mig hur man skulle kunna skapa ett system som direkt talar om för mig när jag gör fel, säger Annika Ridington, som tillsammans med Elisabeth Carlund är grundare till Rideq.

    Vad som skulle vara en termins arbete blev istället ett fyra år långt utvecklingsarbete av en helt ny produkt.

    Tanken är att en sensor ger ryttaren taktil feedback på sitsen medan man rider, och först ut är blicken, som ska hållas lyft. När en ryttare tittar ner läggs mer vikt i ena stigbygeln – men så fort ryttaren lyfter blicken blir hen omedelbart mer centrerad. Rideq Head är en plastsensor som placeras under ryttarens haka med hjälp av en infästning som sätts på hjälmens hakband. När ryttaren sänker blicken surrar det till under hakan.

    – En viktig del i konceptet är att sensorerna ska placeras på punkter som gör att man reagerar reflexmässigt, så att ryttaren inte behöver tänka efter vid varje surr, säger Annika Ridington.

    En av de största utmaningarna för Rideq har varit att få till hårdvara. ”Det är inte så vanligt att man gör hårdvara i Sverige längre, framför allt inte elektrisk sådan” säger Annika Ridington. Hårdvaran kopplas sedan till mjukvara i form av en app som styr svårighetsgrad och håller koll på ryttarens utveckling.. Bild: LISA THANNER

    Enheten kopplas till en app, där ryttaren kan ställa in svårighetsgraden efter sin egen nivå, och även följa sin utveckling i efterhand.

    Fick höga betyg

    Under arbetet med prototypen har den testats av ryttare i Sverige, USA, England och Tyskland. Interaktionstesterna visade höga siffror, nästan 85 procent av de som testade uppgav att de skulle rekommendera produkten, en siffra som brukar ligga runt 30 procent för nya produkter.

    – Gensvaret var så positivt att jag kände direkt att här har vi nog någonting, här kan vi verkligen lösa ett problem.

    Med backning från Vinnova och EU:s utlysning Wear Sustain skapades möjlighet att fortsätta utveckla systemet mot en produkt. I september 2017 bildades bolaget och så länge allt går enligt plan så når den första produkten konsumenten i februari i år.

    Hästmänniskor är kända för att vara ganska konservativa, och inte alltid välkomna tekniska nyheter. Men ändå har det som kallas ”horsetech” blivit ett tillväxtområde – inte minst i Göteborgsregionen. Intresset från branschen är stort.

    Sverige långt framme

    – När jag började med detta 2014 var det ingen annan som höll på med horsetech. Nu känns det som att det exploderar, och att det finns en möjlighet för Sverige att profilera sig, för vi ligger långt fram när det gäller detta.

    Ridsporten är Sveriges näst största ungdomssport efter fotbollen, och omsätter mer än 70 miljarder årligen, vilket motsvarar en halv procent av Sveriges BNP. Annika Ridington tror att det flesta kanske inte är medvetna om storleken på branschen och dess potential. Dels är den en kvinnodominerad sport, dels hör den landsbygden till.

    – Direktomsättningen är i storleksordning med större företag som Coop eller Telia. Dessutom är det en sport där utövarna är vana att spendera pengar, för det kostar mycket pengar att hålla på med hästar.

    Det finns en tydlig plan för Rideq: 2019 kommer nästa sensor, som kopplas till bröstet och håller koll på ryttarens hållning i axlar och bröst, och 2020 kommer en tredje produkt som ser till att ryttarens händer hålls rätt. Och om fem år ska RideQ finnas på en internationell marknad.

    Grundarna har kommit såhär långt enbart på ”mjuka pengar”, utan externa investerare. I dag är det de själva och Chalmers Ventures som är delägare. Men om produktionen ska skalas upp kommer det antagligen att behövas extern finansiering. Samtidigt tycker Annika Ridington och Elisabeth Carlund att det är viktigt att behålla ett starkt ägarskap själva.

    – Tanken är att vi introducerar produkten i Sverige först, men försöker gå ut internationellt och skala upp ganska fort. Vi har blivit kontaktade av investerare och vet att det finns ett stort intresse, säger Annika Ridington.

    Vad letar ni efter i en investerare?

    – Framför allt att man har en liknande framtidsvision som vi har. För mig är vad vi försöker åstadkomma väldigt viktigt – märkbart bättre ryttare och därigenom glada hästar. Men nästan varje dag berättar någon hur man kan bredda produkten och använda den inom andra sporter eller inom rehabilitering.

    Arbetet med Rideq har varit en lång resa för hästnörden Annika Ridington. ”Om någon hade sagt till mig 2014 att om fyra år har du fortfarande inte en produkt på marknaden, hade jag svarat ´är du galen’!”. Bild: LISA THANNER

    Fakta Ridsport:

    Hästnäringen i Sverige omsätter ca 72 miljarder kronor årligen.

    Runt 38 000 personer arbetar inom näringen, och cirka en halv miljon svenskar tränar eller tävlar inom hästsporten.

    Ridsport är den näst största ungdomsidrotten i Sverige, och den sjätte största idrotten totalt. 90 procent av utövarna är kvinnor.

    Fakta hästsport på Chalmers:

    Inom ramen för Chalmers Sport & Teknologi bedrivs forskning inom hästsport i samarbete med Göteborgs Universitet. Fokus ligger på att utvecklas material, mätutrustning och mätmetoder för att motverka stress och värk hos hästar.

    Chalmers samarbetar även med Gothenburg Horse Show i ett projekt som syftar till att hitta en så ultimat språngkurva som möjligt för hopphästar.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.