Hur: På Awerias kontor vid Kaserntorget. Än så länge ryms personalen på en relativt liten yta, men nya rekryteringar är på gång.
Varför: Många akutmottagningar i Sverige vittnar om en krisartad situation. Mjukvaruföretag försöker hjälpa en bit på vägen, genom att erbjuda modernare system för akutsjukvården.
Reflektion: Det är en knepig paradox – innovation frodas ofta i små bolag, men landsting kräver stabilitet och ekonomiska muskler. Aweria verkar ha hittat rätt typer av samarbetsformer för att ta sig framåt i den offentliga sektorns snåriga värld.
Hur kan IT-arkitekter hjälpa en akutmottagning?
– Jag började arbeta med akutsjukvården för tolv år sedan, när jag var konsult. Problemen de hade då berodde i hög utsträckning på dubbeldokumentation. Informationen var helt enkelt utspridd på många olika ställen. När en patient kom in till akuten registrerades de först i ett system. Sedan lades samma uppgifter in i ett annat system, och i ett tredje skede var det papper och penna som gällde. När patienten sedan var klar skulle den informationen föras in i de två första systemen. Det slösades mycket tid på och resurser på att de olika systemen inte pratade med varandra. Så vår lösning är en plattform som kopplar ihop systemen och samlar all information på samma ställe. Hela vägen från larmcentralen, in i ambulanserna med deras monitoreringsutrustning, och sedan in på akuten med dess journalsystem.
Var det självklart att ta steget från att vara konsult till att satsa på ett eget bolag?
– För mig var det det. Som konsult blir man anlitad i olika projekt en begränsad tid, och man har sällan möjlighet att göra färdigt något fullt ut. Därför bestämde jag mig för att starta Aweria. Jag tror det är samma sak för alla entreprenörer – man upptäcker ett problem i samhället som man vet att man kan lösa, och sen jobbar man för att förverkliga den lösningen. Aweria drog igång på allvar 2014 då vi fick in investerare som ville backa upp oss. Innan dess var det mer ett sidoprojekt jämte konsultingen.
Sjukvården är en ganska speciell kund, med stora organisationer och känsliga uppgifter. Hur mycket samarbetar ni med dem i utvecklingen av er plattform?
– Det som är speciellt med sjukvården är att det är väldigt reglerat och det ställs höga krav på IT-system som vi måste följa, till exempel genom CE-märkning. I dag har vi tre landsting som kunder – Norrbotten, Västerbotten och Halland – och har ett väl utvecklat samarbete med dem. Bland annat har vi superanvändare och kundgrupper som ger oss feedback och är involverade i utvecklingsarbetet.
Tror du det har varit en fördel eller en nackdel att komma in i den här sektorn som litet bolag?
– Vår stora fördel som startupbolag är att vi kan vara mer snabbfotade och innovativa i vårt arbetssätt än de stora bolagen, som ofta är mer trögrörliga. Det gör att vi är snabbare med att leverera nya lösningar. Däremot kan sjukhus vara tveksamma till att teckna ett längre avtal med ett litet startupbolag, framför allt inom en kritisk verksamhet som akutsjukvården. Därför samarbetar vi med större IT-företag, som står för stabilitet och finansiella muskler i själva avtalet med landstingen.
Har ni några planer på att utveckla verktyg för andra delar av vården än akuten?
– Vi utvecklar hela tiden nya funktioner utifrån det vi har i dag, men vårt fokus är på akutvårdkedjan. Vi hoppas givetvis på samarbeten med fler landsting. Vi pratar med alla stora vårdgivare i Sverige, och har flera nya projekt på gång, men ingenting är helt klart ännu.
Ni är också en del av ett forskningsprojekt på Lindholmen Science Park, vad går det ut på?
– Projektet heter Presise och går ut på att utveckla ett nytt AI-baserat beslutsstöd för att kunna upptäcka sepsis, eller blodförgiftning som man sa förr. Det är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, i paritet med stroke och hjärtinfarkt. Beslutsstödet analyserar olika parametrar – blodtryck, puls och andra vitalparametrar som samlas in i ambulansen – i kombination med symptom och annan data som finns i plattformen. Sedan letar systemet efter mönster som kan indikera att det rör sig om sepsis, och varna ambulanspersonalen om det finns en risk.
Men är det inte det vårdpersonalen är utbildad till att göra?
– Absolut, men svårigheten med sepsis är att det är så diffusa symptom, som lätt slinker igenom. Man upptäcker mindre än 10 procent av sepsispatienterna i ambulansen idag. Om man då kan tillhandahålla verktyg som förbättrar möjligheterna att upptäcka sepsis blir det ytterligare ett stöd för vårdpersonalen.
Är vårdpersonal överlag positivt inställda till nya tekniska lösningar?
– De vi har kontakt med är bara positiva. Bra digitala verktyg är en viktig del av arbetsmiljön. Det är ett sätt att minska stressen för personalen, de behöver inte hålla koll på allting själva hela tiden utan har verktyg som hjälper dem. Vården har länge haft en del omoderna system. Personalen själva har smartphones, surfplattor och moderna appar, men när de kommer till jobbet arbetar de med system som är utvecklade på 90-talet. Vi försöker vara en lösning på det där och vet hur viktigt det är med bra gränssnitt. Vården har legat efter på det här området, men de senaste åren har det fått högre prioritet.
Ahlstedt om…
Rekrytering
Det finns en brist på utvecklare i Sverige, och i Göteborg, vilket är en utmaning för alla techbolag som vill expandera. Det är svårt att hitta rätt kompetens och alla fajtas om att rekrytera samma personer.
Konkurrensfördelar
Även om det råder brist på kompetens så är det många som söker sig till e-hälsa och till startups som oss. Många vill jobba i mindre bolag och använda sin kunskap till att skapa samhällsnytta. På det sättet är vår nisch en fördel i konkurrensen om personal.
Samarbete
Ett forskningsprojekt som Presise syftar till att hitta ett sätt att tillgängliggöra ny teknik för alla vårdgivare i Sverige, inte till att vi ska utveckla en ny produkt att sälja. Vi är med som teknikleverantör, men lösningen ska kunna användas även av de landsting som inte använder vår plattform. För oss ligger värdet i kunskapsutbytet.
