Fyra av sex ledamöter röstade för en räntebana som pekar mot en höjning av reporäntan med 0,25 procentenheter, från rekordlåga minus 0,50 procent, i december eller februari.
Invändningar mot prognos
Men vice riksbankschef Cecilia Skingsley rättade motvilligt in sig i ledet och hade velat se en fortsatt möjlighet att höja räntan redan på mötet i oktober.
"Med förankrade inflationsförväntningar finns det framöver goda förutsättningar att inflationen ändå förblir nära 2 procent. Jag hade därför gärna sett en oförändrad reporäntebana vid dagens möte, men vid en samlad bedömning tycker jag inte att föreslagna justeringen av reporäntebanan är tillräckligt stor för att i dag motivera en reservation", sade Skingsley enligt protokollet.
Det innebär att tre av sex ledamöter i Riksbankens direktion hade invändningar mot den nya ränteprognos.
Om man jämför med fredagens kurs stärks kronan med cirka sju öre mot euron, till 10:48 kronor per euro, efter publiceringen av protokollet. Även mot dollarn lyfter kronan, upp med fem öre till 9:00 kronor per dollar.
Vice riksbankschef Martin Flodén gick längre än Skingsley och reserverade sig mot beslutet att justera prognosen för nästa räntehöjning. Vice riksbankschef Henry Ohlsson reserverade sig också och tyckte att räntan redan skulle ha höjts.
"Ligger långt bort"
SEB:s ekonomer räknar trots protokollets bild av mer hökaktig direktion än väntat med att nästa räntehöjning dröjer till februari, bland annat sedan inflationen i augusti kom in lägre än väntat.
Nordeas ekonomer tror det dröjer ännu längre.
"Vi håller fast vid vår prognos om att en räntehöjning fortfarande ligger långt bort, men sannolikheten för en höjning i december eller februari har ökat", skriver Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i en kommentar.
Han tillägger att om det blir en räntehöjning kring årsskiftet ska det inte ses som början på någon räntehöjningscykel.
Fakta: Rekordlåg reporänta
Riksbankens direktion lät den rekordlåga reporäntan på minus 0,50 procent vara oförändrad på senaste räntemötet den 5 september. Fast det blev en justering av direktionens prognos för när nästa räntehöjning kan komma. Alternativet att höja i oktober togs bort och nu pekar prognosen mot en höjning på 0,25 procentenheter i december eller februari.
Sedan mötet har SCB publicerat oväntat svag underliggande inflation (rensat för energipriser) för augusti månad på 1,2 procent, vilket föranlett spekulation kring om Riksbanken kan behöva skruva på sin inflationsprognos och därmed kanske även tidpunkten för den första räntehöjningen sedan 2011.
Inflationen enligt KPIF låg i augusti på 2,2 procent. Riksbankens inflationsmål är att hålla KPIF-inflationen kring 2 procent.