Hubert Fromlet, affilierad professor vid Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet, har tippat rätt på flera ekonomipristagare genom åren. Arkivbild.
Hubert Fromlet, affilierad professor vid Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet, har tippat rätt på flera ekonomipristagare genom åren. Arkivbild.

Här är favoriterna till ekonomipriset

Förra året prisades forskning om människans ekonomiska beteende. I år borde det vara dags att prisa teorier om ekonomisk tillväxt eller utvecklingsekonomi kopplat till fattigdom, anser en expert. I morgon tillkännages vinnaren av årets ekonomipris.

ANNONS
|

- Tillväxtteori är ett ämne där man väntat ganska länge på en prisbelöning, säger Hubert Fromlet, affilierad professor i internationell ekonomi vid Linnéuniversitet, som brukar tippa ekonomiprisvinnare.

Professor Paul Romer, verksam vid Stern School of Economics vid New York University, hör till dem som har gjort betydande studier på området.

Återkommande favorit

Romer har tillhört favoriterna till att vinna Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som det formellt heter, i flera år.

ANNONS

Han finns också med på analysföretaget Clarivate Analytics lista över potentiella ekonomipristagare. Listan inom ekonomi utgörs av drygt 50 personer som är de som flitigast citeras i vetenskapliga tidskrifter. Av de tio senaste årens 18 pristagare har tolv namn funnits med på Clarivates lista.

En annan som också finns med är Harvardprofessorn Robert Barro som, enligt Fromlet, är en väldigt bred forskare som bland annat berör ämnen som tillväxt och penningpolitik.

Utvecklingsekonomi aktuellt

Utvecklingsekonomi och forskning om hur fattiga länder kan få bättre villkor att själva utvecklas är ett annat område som Hubert Fromlet anser torde vara aktuellt för ett ekonomipris.

- Det är en så viktig fråga som har sysselsatt oss i många år och kommer att sysselsätta oss i många år framöver, säger han.

Där lyfter han Esther Duflo vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) som favorit. Fromlet anser att det är hög tid för en kvinnlig pristagare. Sedan ekonomipriset instiftades 1969 har endast en kvinna fått priset – Elinor Ostrom från USA.

Gammal forskning prisas

Andra forskningsområden som kan vara aktuella att prisas är ojämlikheter på arbetsmarknaden kopplat till kön, frihandel och nätverksekonomi, eller internetekonomi.

ANNONS

Att det sistnämnda uppmärksammas bedömer Fromlet dock som något mindre troligt. Ämnet kan anses "för modernt" enligt honom då Kungliga vetenskapsakademin brukar prisa insatser som gjordes åtminstone 20–25 år tillbaka i tiden.

- Man vill inte löpa någon risk att något kan bli inaktuellt, förlegat eller rentav fel. Det ska vara forskning som ska leva i all evighet, säger han.

TT

Fakta: De senaste årens ekonomipristagare

År Namn Område

2017 Richard H Thaler, USA forskning om hur man ska förstå människans ekonomiska beteende

2016 Oliver Hart, Storbritannien och Bengt Holmström, Finland teorier om kontrakt

2015 Angus Deaton, Storbritannien analys om konsumtion och fattigdom

2014 Jean Tirole, Frankrike analys av marknadsmakt och reglering

2013 Eugene Fama, USA, Lars Peter Hansen, USA och Robert Shiller, USA forskning om hur svårt det är att förutse och agera rationellt på finansmarknaden

ANNONS