Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Ett tiotal personer som fått subventionerade anställningar via Skogsstyrelsen arbetar med att städa upp efter en röjning i Vaxholm norr om Stockholm. På bilden syns Ismahan Ali som kom till Sverige från Somalia för fyra år sedan.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

”Gröna jobb” för arbetslösa döms ut

Skogsstyrelsen har redan uppnått målet för 2018. 1 500 så kallade naturnära jobb har skapats i enlighet med regeringens satsning, som riktar sig till nyanlända och långtidsarbetslösa. Men insatsen är omtvistad.

Fram till och med 2020 ska Skogsstyrelsen ha sysselsatt drygt 5 000 personer. Uppgifterna är enkla och kan handla om att släpa ris eller städa längs med stränderna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Vi har jobb som inte är så avancerade och som inte blivit gjorda. Samtidigt finns grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har helt enkelt kombinerat de här två behoven, säger näringsminister Mikael Damberg (S).

Tanken är att deltagarna efter ett år ska ha tillräckligt med erfarenhet för att kunna söka sig vidare inom näringen. Det råder nämligen brist på bland annat skogsarbetare, maskinförare och personer som kan sköta växtligheten vid golfbanor, parker och kyrkor.

Sätt att matcha

Enligt regeringen är investeringen därför inte bara ett sätt att få underprioriterade uppgifter genomförda – utan också ett sätt att matcha utbudet på arbetskraft med marknadens behov.

- Självklart kommer inte alla kommer ha en fallenhet att jobba vidare. Men det här är ett sätt att utveckla språket och få någonting på cv:t som spelar roll för andra jobb, fortsätter näringsministern.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är inte lika övertygad. De gröna jobben kostar 910 miljoner kronor fram till 2020, exklusive aktivitetsstöd och bidrag från Arbetsförmedlingen.

- Dessvärre är detta ytterligare en ineffektiv satsning. Vi har därför sedan tidigare föreslagit att den ska tas bort, säger Svantesson.

"Ligger en bit ifrån"

Lönerna på omkring 17 000 kronor före skatt finansieras enligt det arbetsmarknadspolitiska regelverket som inkluderar en rad olika typer av subventionerade anställningsformer.

Anställningsstöd har funnits ända sedan 1980-talet, men det var först med nystartsjobben för långtidsarbetslösa 2007 som det tog rejäl fart.

Anders Forslund, professor i nationalekonomi och biträdande chef på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau), analyserar dess effekter i en färsk rapport.

- En tumregel är att ju mer någonting påminner om ett riktigt jobb desto större är också sannolikheten att det faktiskt leder till det. Chansen att få stanna är större, i annat fall får man en betydelsefull referens, säger Forslund.

- Och det här verkar ju ligga en bit ifrån. Frågan är hur användbart det kommer att vara på cv:t. Förmodligen finns andra insatser som vore mer effektiva.

Ett motargument till subventionerade anställningar i allmänhet är att de riskerar att tränga undan riktiga jobb. Fördelen med de naturnära jobben är att de riktar sig till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, förklarar Forslund.

- Nu handlar inte det här om en jättestor grupp, men hade det gjort det kan man tänka sig att de jobbsökande som blir kvar blir mer attraktiva. Helt enkelt för att arbetsgivare får enklare att hitta lämpliga kandidater.

Vill ha mer utbildning

Minst 15 procent av arbetstiden ska enligt uppdraget utgöras av utbildning. Till exempel får deltagarna i programmet möjlighet att ta körkort i röjsågning. Vissa kombinerar arbetet i skogen med studier i svenska.

Jesper Broberg, förbundsdirektör på Hushållningssällskapens förbund, är i grunden positiv till initiativet – men tycker att satsningen borde inkludera ännu mer utbildning.

- Problemet är att det inte finns så mycket enkla jobb inom skogs- och lantbruk. Det krävs gymnasieutbildning eller motsvarande i de allra flesta fall.

Hade man samarbetat med det regionala näringslivet hade man kanske fått bättre utväxling, resonerar Broberg.

- Jag tror inte att det här leder vidare till fasta jobb – tyvärr. Det blir en form av modernt beredskapsarbete för att folk ska ha någonting att göra.